Med genusglasögon på i skolan

Att utbilda lärarstudenter till att se människan i sina framtida elever, i stället för kön, etniskt ursprung eller sexualitet. Det strävar Linköpings universitet efter.

 
Susanne Kreitz-Sandberg, genuslektor vid LiU, är en av de 15-tal personer från länet som ingår i det regionala nätverk för jämställdhetsarbete och pedagogik inom utbildning som Länsstyrelsen Östergötland tog intiativ till 2015. Den 18 april har de nästa träff, då på Campus Norrköping. 


- Vi måste ta på sig de gamla genusglasögonen för att se vad vi gör idag och vad vi inte ska göra, säger hon. 

I lärarutbildningen på LiU för man systematiskt in genus, jämställdhet och normkritik i kursplanen. Inledningsvis introducerar man begrepp och teorier för studenterna, i nästa steg tillämpas det i praktiken och sedan formas delarna till en sammanhängande helhet. 

 

Susanne Kreitz-Sandberg är genuslektor på LiU.- Det innebär att vi i slutänden utbildar lärare som kan förverkliga jämställdhetsuppdraget i skolan och som känner sig trygga med det. Att vi verkligen utbildar de lärare som möter individen.

 

I Sverige har diskussionen om genus och jämställdhet pågått i årtionden. Trots det kommer det inte alltid naturligt för alla lärarstudenter att ha det som ett genomgående tema i programmet.

 

- Eventuella frågor kring varför de inte bara kan läsa deras ämnen måste mötas med argument som styrker varför det här arbetet är betydelsefullt. Det är också viktigt att föra in det i undervisningen på ett sätt som känns angeläget, så de inte känner att samma sak upprepas under studiernas gång.

 

Förskolan Svanen i Norrköping tar varje termin emot studenter från LiU, och där har genus- och jämställdhetsfrågor länge varit en självklar del av verksamheten. Bettan Olsson Thunberg, ensam i Norrköping om att arbeta aktivt som genuspedagog, arbetar på förskolan och håller ofta föreläsningar för andra pedagoger i ämnet. 

 

Bettan Olsson Thunberg arbetar som genuspedagog i Norrköping.- Det absolut viktigaste är att vi arbetar för en demokratisk förskola där vi visar respekt och där alla har lika värde oavsett till exempel ålder, storlek och kön. Att behandla flickor och pojkar lika och vara medveten om sina förväntningar. Uttryck som ”Vi vet ju hur killar är” ska inte förekomma, säger hon.

 

Hennes uppdrag är bland annat att ta fram aktuell forskning och litteratur, och att efter de föreläsningar och workshops kollegorna deltar på diskutera hur de kan föra in rätt tänk i verksamheten.

 

- Vi måste hjälpas åt att synliggöra strukturer i samhället och sträva efter att saker som att använda ordet ”hen” där det passar och ”en” istället för ”man”. Inte för att flickor ska bli pojkar och vice versa, utan för att alla ska få visa sina intressen och känslor oavsett kön.

På Linköpings universitet kommer arbetet med jämställdhet, genus och normkritik att fortlöpa, men också utvecklas framöver.

- Vi kommer fortsätta se till att det vi förmedlar är vetenskapligt förankrat, att vi håller oss á jour med nytt material som kommer ut och själva föra vetenskapliga resonemang kring vad som fungerar och inte, säger Susanne Kreitz-Sandberg.

Improving Pedagogical Practices through Gender Inclusion: Examples from University Programmes for Teachers in Preschools and Extended Education, Susanne Kreitz-Sandberg (2016)


 

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll