17 januari 2017

Josefina Syssner, forskare och föreståndare för Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) hamnar på femte plats över tidningen Lands topp 100-lista ”Årets lantis”.

Tidningen Land utser varje år ”Årets Lantis”, ett pris som också är en topp 100-lista över de personer i Sverige som hjälpt till att lyfta landsbygdsfrågor under året och satt landsbygden på kartan. Bland journalister, debattörer, landsbygdsbor och ministrar rankas Josefina Syssner högt och hamnar på femte plats. Del av motiveringen lyder: ”Ett respekterat namn som det refereras allt oftare till i landsbygdsdebatten”. Hennes forskning handlar om lokal utveckling och om krympande kommuner.

Hur känns det att vara på listan?

– Det är jätteroligt att får vara med i ett sådant här sammanhang som forskare. Jag ser det som ett bevis på att vetenskaplig kunskap efterfrågas. Det är också ett tecken på att den forskning vi gör här hos oss på CKS är relevant.

Varför tror du att ditt namn är med och att du kommer så högt upp på listan?

– Jag tror att jag bidragit till att öka förståelsen för att Sveriges kommuner har väldigt olika förutsättningar. En del har starka tillväxtområden, men många kommuner brottas med helt andra frågor: att befolkningen minskar och blir äldre. Jag har också varit ute väldigt mycket och pratat och deltagit i konferenser, samtidigt som jag försöker skriva så begripligt som möjligt, också i kanaler utanför akademin. 

Vilken är den viktigaste frågan inom ditt forskningsområde just nu?

– Att öka förståelsen för vad som skapar ojämna befolkningsförändringar. Det är inte enskilda beslut som gör att folk flyttar från landsbygden, utan det finns en rad faktorer som påverkar. Det är viktigt att inte späda på motsättningarna mellan stad och land. Ojämlikheten kan bli grogrund för populism, missnöje och politikerförakt. 

Vad händer under ditt 2017?

– Jag jobbar vidare med kommuner som krymper, tanken är att det ska bli en bok. Sedan studerar jag hur beslutsfattare kan kommunicera med medborgarna i långvariga och besvärliga förändringsprocesser, till exempel när befolkningen blir mindre och äldre. Och i ett pågående projekt inom lokal utveckling, tillsammans med doktoranden Albin Olausson, tittar vi på hur kommuner kan göra för att bli attraktiva att bo och verka i. Och så firar CKS 20 år – det är ett fantastiskt förtroende vi får av kommunerna. I vår tid känns vetenskapligt grundad kunskap oerhört viktig.

Senaste nytt från LiU

Porträttfoto, kvinna.

Ministern fick se högteknologi inom svenskt jordbruk

Klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari besökte Agtech Sweden och imponerades av alla de tekniska innovationer som nu växer fram inom svenskt jordbruk.

Kvinna som står bredvid ett träd.

26 miljoner till forskning om miljö och hållbarhet

Fem projekt vid LiU får pengar när Familjen Kamprads stiftelse delar ut medel till forskning som kan bidra till bättre miljö och bättre livskvalitet för äldre. Projekten vid Linköpings universitet handlar mycket om hållbarhet.

Patrik Thollander, professor i energisystem vid Linköpings universitet.

Så kan industrins globala koldioxidutsläpp minska

De globala koldioxidutsläppen från industrin kan minska med fem procent. Men då måste företag och beslutsfattare ta ett helhetsgrepp på energieffektivisering och inte stirra sig blinda på teknisk utveckling. Det menar forskare vid bland annat LiU.