Den psykiska sjukdomen BDD (från engelskans body dysmorphic disorder) innebär att den drabbade är kraftigt upptagen av något i sitt utseende som hon eller han upplever som fult eller groteskt. Även om andra säger att det inte är något fel på utseendet, har den som är drabbad svårt att ta det till sig. I sin forskning har Sabina Brohede, doktorand i medicinsk psykologi, utforskat vad det innebär att lida av BDD. I en studie har hon gjort djupintervjuer med femton kvinnor och män som har fått diagnosen.
– För dem som har BDD kan livet handla om att spara ihop pengar för att operera näsan för åttonde gången. De kan fastna framför spegeln i timtal. En person i studien hade inte gått utanför hemmet på tre månader, säger Sabina Brohede vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin vid Linköpings universitet.
Plågas av tvångstankar
BDD är förknippat med tidskrävande tvångsbeteenden, som att hela tiden försöka sminka över eller dölja den upplevda defekten. Sabina Brohede menar att skam spelar en viktig roll. De drabbade vill inte bli sedda som fåfänga och det kan vara en anledning till att de undviker att söka hjälp trots att de mår mycket dåligt.
– BDD är ju något helt annat än fåfänga. Men det är nästan så att normen i dag är att man ska vara lite missnöjd med hur man ser ut, inte minst som kvinna. När en person söker hjälp för sitt utseende kan det då vara lätt att tänka att personen lägger för stor vikt vid det yttre. Men jag tror att det inte krävs särskilt många frågor för att förstå att det ligger något annat bakom. Vid BDD är det en ångestproblematik med tvångstankar och det är mycket vanligt med självmordstankar, säger Sabina Brohede.
Många drabbade söker hjälp på hudmottagningar eller plastikkirurgisk behandling, men tidigare forskning har visat att sådan behandling sällan hjälper, utan snarare kan förvärra symtomen. BDD kan i stället behandlas med kognitiv beteendeterapi och antidepressiv medicin.
– En viktig forskningsfråga att gå vidare med är hur vården bäst ska bemöta dessa patienter. Vården skulle behöva utveckla en fungerande strategi för hur man ska bemöta och vidareremittera de här patienterna när man hittar dem, säger Sabina Brohede.
Svårt att få rätt hjälp
I djupintervjuerna med personer som har diagnosticerad BDD har hon undersökt deras erfarenhet av sjukvården. Det framkom att många var besvikna och upplevde att sjukdomen är okänd även inom vården, vilket bidrar till att det är svårt för de som lider av den att få rätt hjälp.
– De drabbade kan berätta att de har varit hos flera olika psykologer, men ingen har förstått vad det handlar om, säger Sabina Brohede.
Hon hoppas att hennes forskningsresultat ska bidra till en ökad kännedom om sjukdomen bland vårdgivare och i samhället i stort. Ofta söker de drabbade hjälp för sitt utseende, men det egentliga behovet är något annat och Sabina Brohede lyfter fram att det är viktigt att vården känner igen sjukdomen för att kunna ge rätt behandling.
– Det handlar om att fråga: ’Hur mycket påverkar det här ditt liv?’. Om det flödar fram en berättelse om att hela livet begränsas av detta, så kan det tyda på att det handlar om en BDD-problematik och då är det viktigt att erbjuda psykologisk behandling.
Diagnosen har funnits i 30 år, men det har funnits väldigt litet forskning kring hur vanligt tillståndet är. Sabina Brohedes studier av förekomsten av BDD är de första i Sverige. Hon har använt ett frågeformulär som screeningverktyg. Formuläret skickades till slumpmässigt utvalda kvinnor i Östergötland och nära 3 000 (av 7 000) svarade. Hon har utvärderat hur bra formuläret fungerar genom att jämföra det med diagnostiska intervjuer.
– BDD verkar vara en relativt vanlig sjukdom. Enligt mina studier är förekomsten i Sverige runt 1–2 procent, vilket är i samma storleksordning som anorexi.
Avhandling: Body Dysmorphic Disorder: Capturing a prevalent but under-recognized disorder, Sabina Brohede, Linköping University Medical Dissertations No. 1557
Bilder
Överst: Den som lider av BDD upplever att något i utseendet är groteskt eller defekt. Foto: iStock
Höger: Sabina Brohede, medicine doktor och läkare. Foto: David Brohede
