23 september 2016

– Risken för korruption i Sverige är relativt sett störst i kommunerna. Här pågår tillståndsgivning, inspektioner och andra typer av öga-till-öga-kontakter som är känsliga för otillbörlig påverkan. Dessutom lämnar ibland den lokala granskningen övrigt att önska, säger CKS-forskaren Gissur Ó Erlingsson.

Gissur Ó ErlingssonFoto: Anna Valentinsson/Linköpings universitet 

Han är en av författarna till nyutgivna boken ”A Clean House? Studies of Corruption in Sweden” som han skrivit tillsammans med Andreas Bergh, Richard Öhrvall och Mats Sjölin och som riktar sig till en internationell publik.

Sverige hör till ett av de minst korrupta länderna i världen. Varför är vi intressanta för andra länder? 

– Även om vi hör till de allra bästa i klassen, måste vi lära oss hur korruptionen ser ut och hur den uppstår. De senaste årens skandaler illustrerar att problemen måste tas på allvar också här, även om vi tillhör de minst drabbade sett ur ett globalt perspektiv.

Han började forska i ämnet för tio år sedan. Då pratades det inte mycket om den svenska korruptionen inom forskarvärlden och problemet diskuterades lite i offentlig sektor. Men över åren upplever han att en attitydförändring ägt rum.

– Det finns helt klart en större medvetenhet i dag. Exempelvis har flera utredningar uppmärksammat saken, SKL har anordnat utbildningar i frågan och Sverige fick en ny mutlagstiftning 2012.

Låg beredskap för korruption

Vad kännetecknar då ”korruption på svenska”? Inte så mycket mutor eller pengar under bordet, utan snarare varianter av nepotism och svågerpolitik. Det gör den svår att upptäcka och möta. Avslöjanden görs förstås ibland, nu senast Riksrevisionens oegentliga rekryteringsprocesser, men det är ändå sällan ”korruptionsblicken” är påkopplad i offentliga organisationer, menar Gissur Ó Erlingsson.
– Att det finns en självbild av att vi saknar korruptionsproblem innebär i sig att vi har garden nere. Folk i drabbade organisationer blir lika överraskade varje gång. 

Information är första steget

Vad kan då en enskild kommun göra för att motverka korruption?

– Jag tror att en bra början är att informera och utbilda i vad det innebär att verka i offentlig sektor, alla vet inte skillnaderna mellan privat och offentligt. Och att påminna om det grundläggande: allas likhet inför lagen och att det är skattebetalarna, medborgarna, som ytterst är våra uppdragsgivare.

Boken utgör en slutpunkt för det större forskningsprojektet ”Tillit och korruption i lokalpolitiken”, men Gissur Ó Erlingsson håller fast vid i ämnet i två pågående projekt: dels en studie av varför internationella experter bedömer korruptionen på Island som lägre än vad de isländska medborgarna gör, dels ett projekt som finansieras av Vetenskapsrådet om kommunala bolag, där bland annat sambandet mellan korruption och kommunala bolag undersöks.

 

Senaste nyheterna från LiU

LiU-flaggor framför Kårallen på Campus Valla.

Distanskurser ökar mest när antagningen till hösten är klar

Det första antagningsbeskedet är här. LiU fortsätter att locka studenter och framför allt antagningen till fristående kurser och utbildningar på distans har ökat sedan tidigare år.

Möjligt att förutse nervskador av cancerbehandling

Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid LiU utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen.

Kvinna i bygghjälm.

Hennes uppdrag är svårt – men kul och fullt möjligt

Vi är mitt uppe i en tuff omställningen som ska rädda vår miljö och leda till en mer hållbar utveckling. Då behövs innovationskraft och kunskap, menar Marie Trogstam, LiU-alumnen som nu är chef för hållbarhet och infrastruktur hos Svenskt Näringsliv.