23 september 2016

– Risken för korruption i Sverige är relativt sett störst i kommunerna. Här pågår tillståndsgivning, inspektioner och andra typer av öga-till-öga-kontakter som är känsliga för otillbörlig påverkan. Dessutom lämnar ibland den lokala granskningen övrigt att önska, säger CKS-forskaren Gissur Ó Erlingsson.

Gissur Ó ErlingssonFoto: Anna Valentinsson/Linköpings universitet 

Han är en av författarna till nyutgivna boken ”A Clean House? Studies of Corruption in Sweden” som han skrivit tillsammans med Andreas Bergh, Richard Öhrvall och Mats Sjölin och som riktar sig till en internationell publik.

Sverige hör till ett av de minst korrupta länderna i världen. Varför är vi intressanta för andra länder? 

– Även om vi hör till de allra bästa i klassen, måste vi lära oss hur korruptionen ser ut och hur den uppstår. De senaste årens skandaler illustrerar att problemen måste tas på allvar också här, även om vi tillhör de minst drabbade sett ur ett globalt perspektiv.

Han började forska i ämnet för tio år sedan. Då pratades det inte mycket om den svenska korruptionen inom forskarvärlden och problemet diskuterades lite i offentlig sektor. Men över åren upplever han att en attitydförändring ägt rum.

– Det finns helt klart en större medvetenhet i dag. Exempelvis har flera utredningar uppmärksammat saken, SKL har anordnat utbildningar i frågan och Sverige fick en ny mutlagstiftning 2012.

Låg beredskap för korruption

Vad kännetecknar då ”korruption på svenska”? Inte så mycket mutor eller pengar under bordet, utan snarare varianter av nepotism och svågerpolitik. Det gör den svår att upptäcka och möta. Avslöjanden görs förstås ibland, nu senast Riksrevisionens oegentliga rekryteringsprocesser, men det är ändå sällan ”korruptionsblicken” är påkopplad i offentliga organisationer, menar Gissur Ó Erlingsson.
– Att det finns en självbild av att vi saknar korruptionsproblem innebär i sig att vi har garden nere. Folk i drabbade organisationer blir lika överraskade varje gång. 

Information är första steget

Vad kan då en enskild kommun göra för att motverka korruption?

– Jag tror att en bra början är att informera och utbilda i vad det innebär att verka i offentlig sektor, alla vet inte skillnaderna mellan privat och offentligt. Och att påminna om det grundläggande: allas likhet inför lagen och att det är skattebetalarna, medborgarna, som ytterst är våra uppdragsgivare.

Boken utgör en slutpunkt för det större forskningsprojektet ”Tillit och korruption i lokalpolitiken”, men Gissur Ó Erlingsson håller fast vid i ämnet i två pågående projekt: dels en studie av varför internationella experter bedömer korruptionen på Island som lägre än vad de isländska medborgarna gör, dels ett projekt som finansieras av Vetenskapsrådet om kommunala bolag, där bland annat sambandet mellan korruption och kommunala bolag undersöks.

 

Senaste nyheterna från LiU

Forskarnas tre förslag för att klara EU:s klimatmål

Chansen att nå EU:s klimatmål stärks genom satsning på nya tekniker som tar bort koldioxid ur atmosfären. Problemet är att det idag är olönsamt, men det finns lösningar på det. Det skriver forskare från bland annat Linköpings universitet.

Luciatåg utomhus på kvällen

Mörk Lucia: Linneornas luciatåg med urkraft

Sent på kvällen på luciadagen bjuder Den akademiska damkören Linnea på ”Mörk Lucia”. Det är en ny tradition, men byggd på gamla traditioner, som är på väg att etableras.

Person (Qilun Zhang) i blå labbrock arbetar i dragskåp.

Trämaterial ger pålitliga organiska solceller

En rå variant av ett av naturens vanligaste organiska material – lignin – kan användas för att skapa stabila och miljövänliga organiska solceller. Det visar forskare vid LiU och KTH i en studie publicerad i Advanced Materials.