Förra veckan hölls Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) det första av tre seminarier i serien ”Välfärd för alla” där politiker, tjänstemän och forskare från CKS samarbetspartners bjuds in för att ta del av forskning med kommunstrategisk betydelse. Staffan Johansson (bilden) presenterade delresultat från ett pågående projekt om strategisk samverkan kring äldre med sammansatta behov av vård och omsorg.
Fler aktörer möter samma brukare
I nuläget hanteras vård och omsorg av kommuner och landsting. Vissa verksamheter överlappar och dessutom finns även andra externa aktörer, privata som offentliga. Samverkan krävs, enligt Johansson, då organisationerna inte klarar av uppgifterna på egen hand, men är det alltid helt oproblematiskt?
Studien syftar till att undersöka hur svenska kommuner i samarbete med landstingens hälso- och sjukvård och med privata och ideella organisationer organiserar sin samverkan kring äldre med sammansatta vårdbehov. Johansson har även genom kvantitativ forskning försökt säkerställa sambandet mellan samverkansformer och kvalitet på vård och omsorg.
Kommunerna får fler äldre
Seminariet ägde rum i Vadstena, en kommun med stora utmaningar inom vård och omsorg på grund av demografiska förändringar. Precis som många andra kommuner i Sverige snart kommer att stå inför, har Vadstena en åldrande befolkning som utgör majoriteten av invånarna, enligt Martin Berry, kommunsekreterare i Vadstena kommun.
Staffan Johanssons studier visar på policyproblem i effektivitet och demokrati där det första handlar om hur man ska få till en väl sammanhållen vård och omsorg trots att flera huvudmän/organisationer är inblandade. Det senare handlar om hur brukare ska kunna utkräva ansvar från samverkansorganen. Samverkansorganen fyller enligt Johansson och mötesdeltagarna en viktig funktion där överenskommelser förankras men där de enskilda organen fortfarande är de verkställande organisationerna.
Extern granskare gör samarbetet effektivare
Johansson finner stort intresse i en amerikansk studie som visar på att externa granskare av samverkansformer har lett till större framgång och frågar sig om det även skulle kunna gälla även i Sverige. Traditionellt i Sverige har vi en annan typ av tillitskultur till professionerna och desssystem, i många andra länder finns inte den rådande kulturen och där är extern granskning vanligt förekommande. Johansson försöker med den amerikanska studien i ryggen skapa en diskussion om externa granskare behövs i dagens Sverige, eftersom det förefaller finnas demokratiproblem i den nuvarande formen av samverkan mellan organisationer.
Vad är alternativet?
Seminariedeltagarna kände inte riktigt igen sig i Johansson problemformulering, men ansåg att om en extern granskare skulle införas skulle den behöva vara annorlunda än nuvarande externa granskare. Seminariedeltagarna tyckte också att den rådande interna revisionen, inom organisationerna, redan fyllde den rollen. Man oroade sig också för att en ökad extern granskningskontroll skulle leda till en minskad effektivitet inom organisationerna.
Johansson menar att den svenska välfärdsapparaten tycks ha särskilt svårt att koordinera sina verksamheter för människor med sammansatta behov. Studien har ännu inga förslag på lösningar, men Johansson tycker det är en viktig fråga att åskådliggöra.
Studien är pågående och nästa steg för Johansson är nu att titta på de kommuner som presterat bäst i alla aspekter som Johansson anser viktiga inom vård för människor med sammansatta behov. Vad gör dessa kommuner bättre än andra, varför presterar de bättre än andra och har kommunal och regional samverkan något med detta att göra? är bara några frågor Johansson vidare kommer ställa sig.
