Hösten 2019 stack den nationella sökstatistiken för fristående kurser ut rejält för Linköpings universitet del, jämfört med andra lärosäten.
Orsaken? En splitterny distanskurs i djurpsykologi på 15 högskolepoäng – eller ett års studier på kvartsfart – fick närmare tusen sökande till de 90 studieplatserna och en topplacering nationellt när det gäller antalet förstahandssökande.
Succé på förhand, kan man säga. Men inte helt oväntad.
Foto David BrohedeDet blev ett enormt gensvar när Per Jensen år 2004, då ganska ny professor i etologi vid Linköpings universitet, startade den första distansutbildningen i ett för Sverige helt nytt akademiskt ämne: hundens beteendebiologi.
Det var som att öppna en dammlucka.
Det blev snart både en fortsättningskurs och en fördjupningskurs om hundens beteendebiologi. Alla motsvarande 7,5 högskolepoäng (ett halvår på kvartsfart) och de är fortfarande bland de mest sökta av LiU:s utbud av fristående kurser.
På samma spår följde senare en kurs om hästens sinnen och beteende, också den med hårt söktryck. Facit för de senaste tio årens LiU-kurser i husdjursetologi: sammantaget cirka fem tusen deltagare.
Djurpsykologi och humanperspektiv
Distansutbildningen ”Djurpsykologi: beteende, kognition och relationer hos husdjur” startade nu till vårterminen i samarbete med LiU-forskare i psykologi.
Foto Anna Nilsen– Alla husdjur har ju ett gemensamt: människan. Samarbetet innebär att vi nu kan tillföra ett humanperspektiv, säger Per Jensen, professor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM). Han leder kursen tillsammans med Lina Roth, forskare vid IFM och Anton Käll, psykolog och doktorand vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
Samspelet mellan människa och husdjur går som en röd tråd genom kursplanen, med tyngdpunkt på hund, häst och katt.
Det växande tvärvetenskapliga forskningsfältet antrozoologi, inriktat på interaktioner och relationer mellan människa och djur, har fått sitt eget utrymme i kursen.
– Djuren är fantastiska på att läsa av oss, men vi är bra mycket sämre på att läsa av dem. Det är i kontakten med människan som många – de flesta faktiskt – problem med beteendestörningar uppstår, säger Per Jensen.
Avancerad kognitiv förmåga
Vid sekelskiftet 2000 kom en explosion av internationell beteendeforskning på hundar. En rad experiment visade att det är överraskande mycket som rör sig i huvudet på dem.
Över huvud taget har husdjur avancerade kognitiva förmågor, imponerande inlärningsförmåga och ett utvecklat känsloliv. Ungefär som vi själva.
Foto Anna NilsenMånga gamla sanningar kom på skam. Inte minst idén att husdjurens beteende i första hand formas av en slags automatiserad inlärning genom belöning och bestraffning.
Morot och piska.
Flockdjur med självmedvetande
– Mycket av resultaten av forskningen på hundar gäller också hästar. De är bägge flockdjur med självmedvetande och en stark vilja att kommunicera med oss. De vill vara till lags, är nyfikna och tycker uppenbart att det är roligt att lära sig nya saker, säger Lina Roth.
Hästar har ett tydligt visuellt kroppsspråk för att kommunicera och som visar sinnesstämningar och välbefinnande.
– Förutom öronens positioner och rörelser som kan spegla hästens uppmärksamhet har de många subtila signaler som vi kan lära oss förstå. Ett exempel är forskningen kring vad man kallar pain-face. Man har kartlagt hästens ansiktsmuskler och kan direkt avläsa smärtreaktioner. Det betyder att man kan ställa säkrare diagnoser och utvärdera behandlingar.
Genetisk bas för beteende
Hundar har människor omkring sig mest hela tiden. Hur nära hundar kan stå oss visar några av forskningsstudierna på Linköpings universitet.
Foto Anna Nilsen– Till exempel har vi sett att hundar kan spegla ägarnas stress. Kortisolhalterna synkroniseras, vid låga halter hos människan ser vi liknande också för deras hund. Samma förhållande gäller vid höga nivåer, säger Lina Roth som lett forskningsstudien.
Och nyligen har Lina Roth publicerat en artikel som bland annat visar att även hästars kortisolhalter i hästhår avspeglar miljön runt dem.
Foto Anna Nilsen– Vi har utgått från ett rätt stort hästmaterial i närliggande stall runt Linköping, både ridskolor, travstall och lösdrifter med islänningar.
Och det visade sig bland annat att de stall som uppvisade lägst hårkortisolnivåer också var de som hade flest positiva sociala interaktioner hästarna emellan.
– Det kan vara spännande att fundera på om att människorna omkring hästarna spelar en roll här, liknande hur vi tidigare visade hur hundar och deras ägare följs åt i långtidsstress. Det får bli nästa nöt att knäcka, säger Lina Roth.
Ett annan LiU-studie visar hur homogent uppfödda beaglar spontant ber även människor de inte känner om hjälp när de går bet på något.
Eller rättare sagt, en del hundar gör det.
– Variationen i beteenden mellan individer är stor och det utnyttjar vi i våra kartläggningar av den genetiska basen för beteende, säger Per Jensen.
Men när det gäller husdjurens beteenden finns inget som är svart-vitt. Bland annat inverkar deras individuella personlighet på ett sätt forskningen inte riktigt uppmärksammat tidigare.
– Det är ett jätteområde att ta tag i, säger Lina Roth.
Kvalitetssäkrad utbildning
Den nya kursen i djurpsykologi tar ett brett grepp över befintlig forskning och deltagarna har de mest skiftande bakgrunder och erfarenheter.
– De har en bredd från yrkesverksamma veterinärer och professionella tränare till entusiastiska djurägare. Utbildningen har vi gjort så flexibel som möjligt för att den ska kunna kombineras med ett yrkesliv, säger Lina Roth.
– Vi har byggt en helt webbaserad kursmiljö och utgår från kursblock som löper över två veckor. Hinner man av någon anledning inte med studierna går det alltid att läsa in ett block senare och ändå fullfölja utbildningen.
Linköpings universitet är det enda lärosätet som erbjuder den här typen av kvalitetssäkrad distansutbildning om husdjur.
– För oss är ett sätt att ta akademiskt ansvar, det behövs en motvikt till den växande floran av privata aktörer, säger Per Jensen.
Läs mer om distanskursen Djurpsykologi: beteende, kognition och relationer hos husdjur
Artikeln är tidigare publicerad i LiU Magasin 1/2020
