14 augusti 2019

En central fråga inom HR-området idag är hur olika HR-processer bidrar till organisationers målsättningar, strategier och utvecklingsarbete. I Helix rapport 19:001 presenteras resultaten av en delstudie som fokuserar på värdeskapande HR-arbete i praktiken.

Denna delstudie riktar sig specifikt mot att förstå vad som kännetecknar HR-medarbetares arbete med att mäta och följa upp kompetensutvecklings- och lärandeprocesser.

Resultaten av litteraturöversikten visar att området kompetensutveckling och lärande är relativt välbeforskat och att det finns en samlad bild över vad lärande innebär samt under vilka organisatoriska förutsättningar som lärande kan befrämjas. Det som däremot ännu inte är speciellt utforskat är hur kompetensutveckling och lärande kan mätas och utvärderas. Här står fortfarande teorier som utvecklades i slutet på 1950-talet i en särställning.

Resultaten av benchlearningen visar en stor spridning mellan de fyra organisationer som jämförts. Några organisationer har en mycket begränsad användning av nyckeltal för lärande och kompetensutveckling och en av organisation har en omfattande uppsättning av nyckeltal som används på flera olika sätt. Jämförelsen visar att det verkar finnas en slags basal nivå där många organisationer har nyckeltal relaterade till arbetsmiljö (t.ex. sjuktal) eller olika typer av kostnader (t.ex. för kurser) medan nyckeltal kopplade till resultat och effekter av kompetensutveckling och lärande är betydligt mer ovanliga.

Resultatet av intervjuerna visar att kompetensutveckling och lärande ses som viktigt inom organisationen. Vidare beskrivs i resultatkapitlet att de metoder som främst används för att utvärdera och följa upp kompetensutvecklingsprocesser är utvecklingssamtal, kursutvärderingar samt till viss del även medarbetarenkäten. I övrigt lyfts även andra metoder där användningen av dessa varierar i form och utsträckning. Det är i huvudsak kompetensmatriser som används för att kartlägga kompetenser och identifiera kompetensgap.

Resultatet av granskningen av företagets medarbetarundersökning visar att frågorna generellt har medelstarka samband med varandra. Vidare tycks dessa frågor fånga fem olika dimensioner. En av dessa dimensioner handlar om den lärmiljö som organisationen erbjuder och hur klimatet för lärande ser ut. Även ledarskap framkommer som en egen dimension.

Utifrån det insamlade materialet kan ett antal slutsatser dras. För det första har HR-funktionen en stor potential i att använda mätningar och utvärderingar för att visa på värdet av tänkta eller genomförda satsningar på lärande och kompetensutveckling. Kunskaper om mätning och utvärdering kan således betraktas som en viktig pusselbit i HR-funktionens arbete med att skapa värde i organisationen.Ytterligare en slutsats är att användande av mätningar och utvärderingar inte är en fråga som enbart ska ligga på HR-funktionens bord.

Vad gäller fortsatt forskning finns behov av fler kvalitativa, longitudinella studier av HR-arbete i praktiken samt studier som involverar ”kunden/mottagaren”, det vill säga att studera vilka behov chefer i linjen har av information som kan erhållas genom mätningar och utvärderingar.

Kontakt

Läs rapporten här

Senaste nytt från LiU

Nätverk för att mäta enighet bland forskare växer

2023 gick LiU med i ett världsomspännande försöksprojekt för att mäta hur eniga forskare är i brännande vetenskapliga frågor. Efter ett lyckat test har antalet lärosäten som anmält intresse mer än fördubblats. Samtidigt har projektet sina kritiker.

Jonatan Forslund och Emma Lundberg står vid ett bord och tittar på materialprover.

Hundratals material – i ett och samma rum

I Linköpings universitets eget materialbibliotek finns möjlighet att lära sig mer om olika material, dess egenskaper – och hur de känns. Med över 1500 prover samlade i ett och samma rum ger det LiU:s studenter en stor fördel.

Manlig person på stadsgata.

Förmånsbilar leder till fler och större fordon

När bensinpriset skjuter i höjden så är det medelinkomsttagare som först ändrar beteende. Det visar en landsomfattande studie vid LiU och VTI. Forskning visar även att skatterabatten på förmånsbilar leder till ökat bilinnehav samt större bilar.