Ledarskap på distans - hur påverkas medarbetares hälsa och prestationer?

Även om ny teknik gjort det både bekvämt och okomplicerat för många att jobba hemifrån är distansarbete en både komplex och mångfacetterad fråga - inte minst utifrån ett chefs- och ledarskapsperspektiv.

Daniel Lundqvist och Andreas Wallo. Daniel Lundqvist och Andreas Wallo.

Biträdande professor Andreas Wallo och universitetslektor Daniel Lundqvist som båda forskar vid HELIX Competence Centre vid LiU (ett forskningscenter som studerar arbetslivet ur olika perspektiv), har tittat närmare på hur chefer och ledare kan främja medarbetarnas välbefinnande och underlätta distansarbete genom digitala och tekniska hjälpmedel. På uppdrag av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) har forskarduon gått igenom fyrtio studier för att ta fram ett samlat kunskapsunderlag om frågor som rör ledar- och medarbetarskap över distans.

En slutsats i arbetet är att det inte finns några entydiga svar eller patentlösningar på hur man bäst leder på distans eftersom både varje verksamhet och individ har unika förutsättningar och behov. Däremot råder det inget tvivel om att ett gott och genomtänkt ledarskap blir ännu viktigare när arbetet sker på distans. Forskningen visar också att det finns en rad risker förknippade med distansarbete - alltifrån att medarbetare blir isolerade till konflikter mellan distansarbetare och kontorsbaserad personal. Vissa medarbetare kan också ha svårare att prestera och för en chef är det inte lika enkelt att upptäcka ohälsa eller andra problem.

-Distansarbete kräver mer flexibla och lyhörda chefer som har förmåga att anpassa ledarskapet utifrån verksamhetens och medarbetarnas behov. God kommunikation blir också viktigare när ledarskapet sker på distans. Men det måste gå åt båda håll - medarbetarna måste också kommunicera med chefen, säger Andreas Wallo.

Många av de praktiska tips som förekom i media i början av pandemin var ofta förenklade och generaliserande utan förankring i relevant empiri eller forskning. Även om det kan vara lockande att försöka hitta enkla lösningar på komplexa frågor är rekommendationen att arbetsgivare alltid bör ta ett mer systematiskt och strategiskt grepp om frågor som rör ledar- och medarbetskap på distans.

-Det finns inga enkla svar på hur en chef bäst leder på distans. Olika individer och olika verksamheter har olika behov, vilket ställer höga krav på flexibilitet och lyhördhet hos chefer och arbetsledare. Ledarskap blir bäst när man involverar medarbetarna att skapa riktlinjer och kontrakt för distansarbete som passar just er organisation.

-Många chefer tycker att det har varit en utmaning att inte se sina medarbetare fysiskt varje dag, utan att endast höras via digitala hjälpmedel. Just det faktum att man inte ser sina medarbetare tvingar fram ett mer tillitsbaserat ledarskap. Samtidigt ska chefen genom regelbunden kommunikation, uppmuntran och feedback försäkra medarbetarnas arbetsmiljö och välmående. Det här kan innebära en svår balansgång för en chef som vill praktisera en mer tillitsbaserad ledarstil, säger Daniel Lundqvist.

Pandemin innebar en chockdigitalisering som ställde om stora delar av arbetslivet. I början handlade mycket om att få det att fungera tekniskt och praktiskt. Trots att många svenskar nu har omfattande erfarenheter av att både arbeta och leda på distans är det ännu för tidigt att dra några tvärsäkra slutsatser om effekter och konsekvenser på längre sikt.

-Många frågor är fortfarande obesvarade och det kommer därför att vara en viktig uppgift för framtida forskning att skapa större förståelse för frågan, avslutar Daniel Lundqvist.

Vill du veta mer?Visa/dölj innehåll

Läs mer om Lunchklubben och Helix Competence Centre Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiUVisa/dölj innehåll