11 mars 2024

Vem har tillgång till mötesrummen? Vilka går när andra kommer in? Vem pratar med vem? Sådant kan avslöja hur vindarna blåser i migrationspolitiken vid ett internationellt toppmöte. Och forskarna från LiU rör sig i vimlet för att lyssna och observera.

Jonathan Josefsson och Branka Likic-Brboric på konferensen GFMD.
Jonathan Josefsson och Branka Likic-Brboric på plats på migrationskonferensen. Jonathan Josefsson

Det är januari 2024 och den stora konferensen Global Forum for Migration and Development äger rum i Genève i Schweiz. Representanter för regeringar och intresseorganisationer har kommit för att prata om flyktingar, arbetskraftsinvandring, mänskliga rättigheter och allt som hör stora folkomflyttningar till. 

Alla är där.

Nej, det stämmer inte. Sveriges regering avstår till exempel från att delta. Det är första gången i konferensens historia.

– Det passar in i ett mönster. En del andra dök heller inte upp. Storbritannien skickade en ganska ung delegation. Det är ju en diplomatisk signal om att de inte tillmäter konferensen lika stort värde, menar universitetslektor Jonathan Josefsson på Tema Barn vid Linköpings universitet.

 

Observera och samtala

Global Forum for Migration and Development (GFMD) arrangerades första gången 2007. Bakom låg länder och organisationer som såg ett behov av en gemensam plattform för Exteriör konferenscenter.Konferensen hölls i Genéve. Fotograf Jonathan Josefsson att diskutera migration på toppnivå, fast utan förhandlingar eller bindande avtal.

Enligt Jonathan Josefsson tog Sverige och den borgerliga regeringen under Fredrik Reinfeldt 2006–2014 en aktiv roll i den internationella migrationspolitiken. Men redan under den efterföljande socialdemokratiskt ledda regeringen verkade intresset sjunka och nu var den svenska regeringen alltså inte ens representerad.

Jonathan Josefsson deltog tillsammans med kollegan Branka Likic-Brboric, biträdande professor vid Avdelningen för migration, etnicitet och samhälle. Båda forskar kring faktorer som styr migrationen i världen. På möten som det i Genève avslöjas sådant som inte syns i officiella dokument, avtal eller tal, menar de.

− Mitt uppdrag var ju i första hand att samla in data. Jag gjorde intervjuer och försökte följa hur mötet utvecklades, hur olika aktörer interagerade med varandra och vad som var på agendan, säger Jonathan Josefsson.

Svårare för civilsamhällets organisationer

Arrangörslandet Frankrike hade till exempel valt att minska antalet platser för det civila samhället från 250 till 120. En bidragande faktor kan ha varit att Tyskland, som förut bidragit med finansiering, nu valt att inte ge några pengar. Det betydde att många inte fick komma. Även i mötesrummen där samtalen skulle föras hade platserna för civilsamhället skurits ner kraftigt.

Människor samlade i möteslokal.Antalet platser för civilsamhällets organisationer hade minskats. Fotograf Jonathan Josefsson  

− Men precis när mötet startades öppnades plötsligt portarna för civila samhället till flera av de mest centrala mötesrummen. Det var antagligen efter påtryckningar från organisationerna − att man hotade med att protestera på olika sätt med sittstrejker och liknande, säger Jonathan Josefsson.

Men Branka Likic-Brboric, tycker att det även fanns fördelar med att konferensen var mindre och hade färre deltagare. Det gjorde det lättare att få kontakt och föra diskussioner, tycker hon.

Konferenslokal med skylt som det står Youth på
Fotograf Jonathan Josefsson
Unga mer representerade

Och som vanligt är verkligheten inte entydig. Jämfört med tidigare konferenser var till exempel unga människor mer representerade och USA hade skickat en relativt tungviktig delegation. Totalt var över hundra länder representerade.

Sedan 2018 har det också tillkommit ett nytt ramverk och mötesforum i FN:s regi kallat Global Compact for Migration. Där har länderna skrivit under 23 mål för migrationen i världen. Dessa ska sedan följas upp vart fjärde år.

− Från svenska regeringens håll säger man att man prioriterar den processen istället. Problemet är att den kommer med fler begränsningar. Till exempel är forskare och civilsamhällets representanter mycket mer utestängda. Visst finns det åtaganden och mål, men dessa är i dagsläget mycket allmänt hållna, säger Jonathan Josefsson.

Därför blir konferenser som den i Genève viktiga mötesplatser för utbyte av kunskap mellan forskare, oberoende organisationer och regeringsföreträdare, menar han. Det var därför USA och över hundra andra länder tyckte det var viktigt att komma.

Afrikanska deltagare vid migrationskonferensen. Några teman var migranters rätt till hälsa, sjukvård och värdigt liv, men också de möjligheter som kan uppstå genom migrationen. De afrikanska länderna pratade om hur de ska kunna förenkla för folk att jobba i andra länder på kontinenten som ett sätt att lösa arbetskraftsbrist.

Politiskt ointresse

I Sverige har debatten kring migrationen mest kommit att handla om kriminalitet och sociala problem och politikernas svar har varit skärpta lagar och regler. Varken Jonathan Josefsson eller Branka Likic-Brboric upplever att politikerna är särskilt intresserade av vad forskningen säger.

− Ta förslaget om informationsplikten, att offentliganställda skulle ha en skyldighet att anmäla papperslösa. Politikerna säger att det är för att minska skuggsamhället, men forskning och erfarenhet visar ju att det skulle få motsatt effekt, säger Jonathan Josefsson.

Branka Likic-Brboric tycker varken man ska idealisera eller demonisera migration. Hon efterlyser en mer mångfacetterad bild, till exempel för att förklara vad som gjort att gängkriminaliteten vuxit fram. Att skylla den bara på migrationen är förenklat, menar hon.

− Det är mycket som har förändrats i samhället under de senaste tre årtionden. Globalisering, tekniska förändringar, socioekonomiska och politiska omvandlingar, arbetslöshet och inte minst växande ojämlikheter mellan och inom länder är de viktigaste orsakerna bakom migration.

Kontakt

Forskning

Organisation

Senaste nytt från LiU

Flaggor vajar utanför Studenthuset.

LiU:s nya universitetsdirektör – en erfaren och driven chef

Anna Thörn blir ny universitetsdirektör vid LiU. Hon jobbar för närvarande som regiondirektör i Region Dalarna och har tidigare haft flera chefsbefattningar i Östergötland, bland annat som kommundirektör i både Norrköping och Söderköping.

Studentsångare tågar på Valborg

Valborgstradition fyller 50 år

På valborgsmässoafton blir det som traditionen bjuder, vårsånger, vårtal och mösspåtagning med manskören Linköpings Studentsångare på Borggården utanför Linköpings slott. I år firar traditionen 50-årsjubileum.

En man som håller händerna runt en illustration av ett hjärta.

Pristagaren: ” Jag vill lära mig så mycket som möjligt om hur kroppen fungerar”

Tino Ebbers är 2024 års mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Hans forskning befinner sig i gränslandet mellan medicin och teknik och fokuserar på sjukdomar i hjärtat och blodkärlen.