Pandemin i fokus när forskningscentrum invigs

28 september 2020

Therese Ekstrand Amaya

Den 1 oktober invigs centrum för medicinsk humaniora och bioetik vid Linköpings universitet. I fokus för invigningen står ett samtal om den pågående pandemin och betydelsen av forskning inom medicinsk humaniora och bioetik, forskning som kan bidra till att utveckla hälso- och sjukvården.

Fyrkantiga små väggplattor i olika färger och nyanser.

Centrum för medicinsk humaniora och bioetik (CMHB) är ett nytt forskningscentrum vid Linköpings universitet. Vid centrum möts forskare med bakgrunder i humaniora, samhällsvetenskap och medicin. Förhoppningen är att kunna lyfta fram bland annat relationella och kulturella dimensioner av medicin och vård.

Den 1 oktober inviger rektor Jan-Ingvar Jönsson Centrum för medicinsk humaniora och bioetik. Forskare med olika inriktningar möts då i samtal kring möjligheter och utmaningar för medicinsk humaniora och bioetik liksom kring covid-19. Bland annat kommer man diskutera medicinsk humaniora och digitalisering samt hur grupper i befolkningen drabbats olika av covid-19.

– Invigningen är tänkt att få igång samtalet kring medicinsk humaniora och bioetik och pandemin som vi befinner oss i just nu är en utmaning som också medicinsk humaniora och bioetik arbetar med. Viktiga perspektiv här kan handla om hur patienter och vårdpersonal upplevt den akuta situationen i våras, liksom vård och behandling. Det kan också handla om etiska frågor som väckts i samband med pandemin, säger professor Kristin Zeiler, föreståndare för CMHB.

Forskning om prioriteringar i vården, normer och självbestämmande blir allt viktigare i och med att sjukvården ställs inför nya utmaningar.

Inom medicinsk humaniora betraktas vård och medicin som en kulturell företeelse och medicin, hälsa och sjukdom ses utifrån historiska, etiska, filosofiska, kulturella och sociala perspektiv.

– Forskning om prioriteringar i vården, normer och självbestämmande blir allt viktigare i och med att sjukvården ställs inför nya utmaningar, säger Lisa Guntram, universitetslektor och koordinator vid CMHB.

Under invigningen den 1 oktober kommer tre internationellt inbjudna gäster att diskutera utmaningarna och möjligheter inom medicinsk humaniora och bioetik. I det samtalet deltar professor Corinne Saunders vid universitetet i Durham, England, Klaus Høyer, professor vid Köpenhamns universitet samt Bjørn Hofmann, professor på NTNU och universitetet i Oslo.

I paneldebatten om covid-19 kommer tre forskare vid Linköpings universitet att mötas, Anna Bredström, universitetslektor vid avdelningen för migration, etnicitet och samhälle, Lauren E. La Fauci, biträdande universitetslektor vid Tema genus och professor Lars Sandman, professor vid avdelningen för samhälle och hälsa.

Centrum för medicinsk humaniora och bioetik samfinansieras av medicinska fakulteten, filosofiska fakulteten samt rektor.

Kontakt

Relaterat innehåll

Centrum för medicinsk humaniora och bioetik

Centrum för medicinsk humaniora och bioetik, CMBS, samlar, stärker och utvecklar forskning, undervisning och samverkan inom området medicinsk humaniora och bioetik.

Temapodden

Hur ska samhället hantera frågor som t.ex. miljöförändringar, diskriminering eller barns välfärd? I Temapodden möter du forskarna som med kunskaper, metoder och expertis från skilda vetenskapsgrenar, hittar svaren på de utmaningar vi står inför.

Relaterat innehåll

Drönare avslöjar oväntat höga utsläpp från reningsverk

Växthusgasutsläppen från många svenska vattenreningsverk kan vara mer än dubbelt så stora mot vad man tidigare trott. Det visar en ny studie från LiU där forskarna använt drönare med specialtillverkade sensorer för att mäta utsläppen.

Lisa Guntram utanför förlossningen på universitetssjukhuset i Linköping.

Kvinnor brottas med normer efter förlossningsbristning

Normen säger att en kvinna snabbt ska bli aktiv igen efter att ha fött sitt barn. Men efter en andra gradens förlossningsbristning kan det vara omöjligt. I en ny studie berättar kvinnor om frustration när förväntningarna krockar med verkligheten.

AI förändrar forskning och forskarutbildning

Artificiell intelligens, AI, har blivit ett stöd i forskning och forskarutbildning med verktyg som ständigt utvecklas. Den öppnar möjligheter men väcker också frågor om integritet, hur AI hanterar data och forskarens ansvar.

Senaste nytt från LiU

Nationell infrastruktur för forskning säkrar finansiering

Den nationella forskningsinfrastrukturen för avancerad elektronmikroskopi, ARTEMI, säkrar finansiering från VR i ytterligare två år. Infrastrukturen är avgörande för avancerad forskning inom bland annat materialvetenskap, oorganisk kemi och fysik.

Drönare avslöjar oväntat höga utsläpp från reningsverk

Forskning om toppolitiker och barnhälsa får bidrag

Arbetssituationen för toppolitiker och en analys av förlossningsvård. Det är två av sex forskningsprojekt vid LiU får pengar från statliga forskningsfinansiären Forte. Mest får ett projekt som ska undersöka hur barns mående kan mätas och stärkas.