28 september 2020

Den 1 oktober invigs centrum för medicinsk humaniora och bioetik vid Linköpings universitet. I fokus för invigningen står ett samtal om den pågående pandemin och betydelsen av forskning inom medicinsk humaniora och bioetik, forskning som kan bidra till att utveckla hälso- och sjukvården.

Fyrkantiga små väggplattor i olika färger och nyanser.

Centrum för medicinsk humaniora och bioetik (CMHB) är ett nytt forskningscentrum vid Linköpings universitet. Vid centrum möts forskare med bakgrunder i humaniora, samhällsvetenskap och medicin. Förhoppningen är att kunna lyfta fram bland annat relationella och kulturella dimensioner av medicin och vård.

Den 1 oktober inviger rektor Jan-Ingvar Jönsson Centrum för medicinsk humaniora och bioetik. Forskare med olika inriktningar möts då i samtal kring möjligheter och utmaningar för medicinsk humaniora och bioetik liksom kring covid-19. Bland annat kommer man diskutera medicinsk humaniora och digitalisering samt hur grupper i befolkningen drabbats olika av covid-19.

Invigningen är tänkt att få igång samtalet kring medicinsk humaniora och bioetik och pandemin som vi befinner oss i just nu är en utmaning som också medicinsk humaniora och bioetik arbetar med. Viktiga perspektiv här kan handla om hur patienter och vårdpersonal upplevt den akuta situationen i våras, liksom vård och behandling. Det kan också handla om etiska frågor som väckts i samband med pandemin, säger professor Kristin Zeiler, föreståndare för CMHB.

Forskning om prioriteringar i vården, normer och självbestämmande blir allt viktigare i och med att sjukvården ställs inför nya utmaningar. 
Lisa Guntram

Inom medicinsk humaniora betraktas vård och medicin som en kulturell företeelse och medicin, hälsa och sjukdom ses utifrån historiska, etiska, filosofiska, kulturella och sociala perspektiv.

– Forskning om prioriteringar i vården, normer och självbestämmande blir allt viktigare i och med att sjukvården ställs inför nya utmaningar, säger Lisa Guntram, universitetslektor och koordinator vid CMHB.

Under invigningen den 1 oktober kommer tre internationellt inbjudna gäster att diskutera utmaningarna och möjligheter inom medicinsk humaniora och bioetik. I det samtalet deltar professor Corinne Saunders vid universitetet i Durham, England, Klaus Høyer, professor vid Köpenhamns universitet samt Bjørn Hofmann, professor på NTNU och universitetet i Oslo.

I paneldebatten om covid-19 kommer tre forskare vid Linköpings universitet att mötas, Anna Bredström, universitetslektor vid avdelningen för migration, etnicitet och samhälle, Lauren E. La Fauci, biträdande universitetslektor vid Tema genus och professor Lars Sandman, professor vid avdelningen för samhälle och hälsa.

Centrum för medicinsk humaniora och bioetik samfinansieras av medicinska fakulteten, filosofiska fakulteten samt rektor.

Kontakt

Relaterat innehåll

Relaterat innehåll

Porträtt av man vid strömmen

Mathias Fridahl nominerad till Klimatpolitiska rådet

Mathias Fridahl, forskare vid Linköpings universitet, har nominerats till Klimatpolitiska rådet, en myndighet som utvärderar hur regeringens politik förhåller sig till Sveriges klimatmål.

Thomas Keating sitter med datorn framför sig på ett bord.

Radioaktivt kärnavfall – så kan vi hindra att det glöms bort

Det radioaktiva avfallet från Sveriges kärnkraftverk ska förvaras i tillslutna bergrum under 100 000 år. Så hur kan vi se till att det inte glöms bort? Forskare vid Linköpings universitet har tagit fram ett förslag.

Gult sommarhus

Donerat sommarhus blir studentstipendier

I höstas fick universitetet en ovanlig donation: ett sommarhus utanför Åtvidaberg. Pengarna från försäljningen ska användas till resestipendier för studenter inom humaniora och samhällsvetenskap.

Senaste nytt från LiU

Kungen och drottningen i en vagn

H.M. Konungen firar 50 år av förnyelse med LiU

I år fyller Linköpings universitet 50 år och i maj firas det rejält under en intensiv festvecka med föreläsningar, festival och födelsedagsmottagning. Hedersgäst är kung Carl XVI Gustaf som invigde universitetet 1975.

LiU satsar på AI-labb för framtidens lärande

Linköpings universitet satsar 3 miljoner kronor på AIST-labbet, en ny plattform för forskning och utbildning kring AI i undervisning. Målet är att utveckla och kritiskt ganska hur AI kan förbättra lärande och lärarutbildning.

LiU får kvalitetsstämpel av EU

Linköpings universitet har tilldelats EU-kommissionens utmärkelse HR Excellence in Research Award. Det är en kvalitetsstämpel som visar att universitetet arbetar systematiskt med att förbättra forskarnas arbetsvillkor.