28 september 2020

Den 1 oktober invigs centrum för medicinsk humaniora och bioetik vid Linköpings universitet. I fokus för invigningen står ett samtal om den pågående pandemin och betydelsen av forskning inom medicinsk humaniora och bioetik, forskning som kan bidra till att utveckla hälso- och sjukvården.

Fyrkantiga små väggplattor i olika färger och nyanser.

Centrum för medicinsk humaniora och bioetik (CMHB) är ett nytt forskningscentrum vid Linköpings universitet. Vid centrum möts forskare med bakgrunder i humaniora, samhällsvetenskap och medicin. Förhoppningen är att kunna lyfta fram bland annat relationella och kulturella dimensioner av medicin och vård.

Den 1 oktober inviger rektor Jan-Ingvar Jönsson Centrum för medicinsk humaniora och bioetik. Forskare med olika inriktningar möts då i samtal kring möjligheter och utmaningar för medicinsk humaniora och bioetik liksom kring covid-19. Bland annat kommer man diskutera medicinsk humaniora och digitalisering samt hur grupper i befolkningen drabbats olika av covid-19.

– Invigningen är tänkt att få igång samtalet kring medicinsk humaniora och bioetik och pandemin som vi befinner oss i just nu är en utmaning som också medicinsk humaniora och bioetik arbetar med. Viktiga perspektiv här kan handla om hur patienter och vårdpersonal upplevt den akuta situationen i våras, liksom vård och behandling. Det kan också handla om etiska frågor som väckts i samband med pandemin, säger professor Kristin Zeiler, föreståndare för CMHB.

Forskning om prioriteringar i vården, normer och självbestämmande blir allt viktigare i och med att sjukvården ställs inför nya utmaningar. 
Lisa Guntram

Inom medicinsk humaniora betraktas vård och medicin som en kulturell företeelse och medicin, hälsa och sjukdom ses utifrån historiska, etiska, filosofiska, kulturella och sociala perspektiv.

– Forskning om prioriteringar i vården, normer och självbestämmande blir allt viktigare i och med att sjukvården ställs inför nya utmaningar, säger Lisa Guntram, universitetslektor och koordinator vid CMHB.

Under invigningen den 1 oktober kommer tre internationellt inbjudna gäster att diskutera utmaningarna och möjligheter inom medicinsk humaniora och bioetik. I det samtalet deltar professor Corinne Saunders vid universitetet i Durham, England, Klaus Høyer, professor vid Köpenhamns universitet samt Bjørn Hofmann, professor på NTNU och universitetet i Oslo. 

I paneldebatten om covid-19 kommer tre forskare vid Linköpings universitet att mötas, Anna Bredström, universitetslektor vid avdelningen för migration, etnicitet och samhälle, Lauren E. La Fauci, biträdande universitetslektor vid Tema genus och professor Lars Sandman, professor vid avdelningen för samhälle och hälsa.

Centrum för medicinsk humaniora och bioetik samfinansieras av medicinska fakulteten, filosofiska fakulteten samt rektor.

Kontakt

Relaterat innehåll

Relaterat innehåll

Familjen Kamprads stiftelse stöttar forskningsprogram om smarta elnät

Forskningsprogrammet “Resistans och effekt - om smarta elnät för de många människorna” har fått ytterligare 19,8 miljoner kronor i bidrag från Familjen Kamprads stiftelse och fortsätter i tre år till.

Förmultnat löv.

En kemisk gåta löst – reaktionen som förklarar stora kolsänkor

En gåta som gäckat forskarvärlden i 50 år har nu fått sitt svar. Forskare från bland annat LiU har visat att en särskild typ av kemisk reaktion kan förklara varför organiskt material i sjöar och vattendrag är så motståndskraftigt mot nedbrytning.

Studenter har rast

Studenter från hela världen möts en vecka kring barns villkor

På masterprogrammet Child Studies deltar studenter från olika delar av världen på distans. Under en intensiv campusvecka samlas de för att utbyta erfarenheter och stärka känslan av gemenskap.

Senaste nytt från LiU

Närbild på små bitar av lever i en petriskål.

Levern kan förutspå spridning av cancer i bukspottskörteln

Mikroskopiska förändringar i levern kan användas till att förutse hur bukspottkörtelcancer kommer att sprida sig. Upptäckten kan bidra till nya sätt att förutsäga sjukdomsförloppet och förebygga spridning till andra organ.

Kvinna i trappa.

Den otekniska flickan är en myt

Flickor i årskurs 3 är fulla av självförtroende och intresse för teknik. Ett par år senare har de tappat allt. I sin doktorsavhandling vid Linköpings universitet undersöker Ulrika Sultan orsakerna.

Kvinna står på väg med korsade armar.

Hon vill få robotar att uppföra sig bättre

Forskaren Hannah Pelikan tror att vi kommer att få se ökade konflikter mellan människor och robotar i framtiden. I sin forskning filmar hon vardagliga möten mellan människa och maskin för att se vad som händer.