Vid de flesta brott, som inbrott eller mord, lämnas bevis på brottsplatsen, exempelvis blodspår, dna och fingeravtryck. Men personer som begår brott lämnar också en mängd digital information som blir en form av fingeravtryck. Det är där digital forensik kommer in.
– Det finns otroligt mycket digitala bevis, till exempel via mobilen som många bär med sig överallt. Den kan avslöja rörelsemönster och ge information av olika slag, bland annat bilder, positioner och meddelanden, säger Lena Klasén, forskningsdirektör vid polismyndigheten och adjungerad professor på Linköpings universitet (LiU).
Digital forensik handlar om att leta efter spår som kan kopplas till brott och göra om dem till bevisvärde som kan användas i en rättegång. Men det handlar även om att utreda brott med hjälp av avancerad teknik, bland annat för att hantera och analysera stora datamängder, urskilja eftersökta personer i filmer från övervakningskameror, göra 3D-modeller av brottsplatser med mera. Foto Annica Hesser
– Digital forensik är även en del av cybersäkerhet som oftast handlar om att förebygga och upptäcka it-attacker, säger Lena Klasén.
Hon har tidigare varit chef på Nationellt forensiskt centrum (NFC) och under den tiden förstod hon hur stort behovet är av digital forensik. I dag driver hon flera projekt inom polisen som har koppling till AI. Hon är även en av de drivande i nätverket Digital Forensics Sweden (DFCC) som jobbar för att starta ett nationellt digitalt forensiskt forskningscentrum i Linköping. Målet är att samla all expertis i Sverige inom digital forensik under ett tak och att bedriva forskning i världsklass. Ytterligare ett mål är att starta högre utbildningsprogram inom digital forensik. LiU har redan konkreta planer på detta inför 2023.
Man behöver få in forskning och framför allt öka kunskapen om AI inom polisen
– Man behöver få in forskning och framför allt öka kunskapen om AI inom polisen. När jag jobbade på NFC så insåg jag snabbt att det här är ett jättestort område. Det är svårt att hänga med i den tekniska utvecklingen och få tag på rätt kompetens. Och då gäller det att alliera sig med dem som har erfarenhet och kompetens.
Det var så de första stegen till nätverket DFCC togs 2018. I dag har nätverket vuxit och består av ett 30-tal partner, däribland flera universitet, inklusive LiU, flera företag och olika myndigheter inom rättsväsendet och det svenska beredskaps- och samhällsskyddet.
Händelser vittnar om behov
Under 2021 genomförde DFCC en förstudie som vittnade om en stor efterfrågan på alltifrån digital forensisk kompetens, digitala verktyg och programvara till en ökad samverkan mellan olika aktörer.
Det skakiga världsläget under våren 2022 som uppstått i samband med händelserna i Ukraina har också bidragit till att sätta fokus på behovet av it-forensiker. Inte bara för att experter har varnat för ett ökat hot om cyberattacker.
– Man har öppnat flera krigsbrottsutredningar i Europa och utredarna kommer att få in fruktansvärt mycket information, som heterogen information, bilder, video, text, medieinslag med mera. Och man ska försöka komma fram till vad som är sant och inte, och vem som gjorde vad, säger Lena Klasén.
När AI missbrukas
Även kriminella har upptäckt nyttan med teknik som AI, inte minst för att förvanska verkligheten. Det berättar säger Niclas Fock, adjungerad lektor på institutionen för systemteknik (ISY) vid LiU. Foto Annica Hesser
– I dag kan du med AI i princip skapa material som till synes ser väldigt verkligt ut.
Den övervägande delen av sin tid arbetar han på det nybildade forskningsinstitutet Santa Anna IT Research Institute, vilket är kopplat till ett projekt på institutionen för datavetenskap vid LiU. I sin tjänst jobbar han med AI-initiativet AI Sweden, Sveriges nationella center för AI, som bland annat jobbar med talangprogram för att få kompetens till Sverige. Han är även aktiv i nätverket DFCC och berättar att förstudien som genomfördes under 2021 även visar att det finns ett stort behov av att se över lagar och regelverk i Sverige för att digital forensik ska nå sin fulla potential.
– I Sverige får myndigheter inte berätta för varandra vilka verktyg som de har köpt in för att till exempel scanna av nätet och upptäcka brottslighet. Det är ett stort problem. Vi har även GDPR och ett nytt EU-direktiv om AI att ta hänsyn till.
Filmen visade sig ha stor betydelse, både för att ge en bild av händelseförloppet och för att hjälpa anhöriga att förstå vad som hade hänt, säger Lena Klasén.
Kan dela metoder
Men då finns det andra lösningar, tillägger Lena Klasén. I olika projekt kan myndigheter få stöd att ta in AI-teknik som rör digital forensik, exempelvis federated learning.
– När vi inte kan dela information så kan vi dela metoder. Federated learning handlar inte om att dela data, man hackar upp den, delar algoritmer och lägger samman resultatet. AI har även en väldigt stor del i bildanalys vilket vi använde i den 3D-modell som Polisen gjorde efter dådet på Drottninggatan i Stockholm, säger hon.
Filmen som gjorts med hjälp av laserteknik visar hur gärningsmannen färdades med lastbilen på gågatan innan han kraschade in i en affärsbyggnad.
– Filmen återger händelsen på under en minut, något som i ett förundersökningsprotokoll kan kräva flera tusen sidor för att beskriva. Filmen visade sig ha stor betydelse, både för att ge en bild av händelseförloppet och för att hjälpa anhöriga att förstå vad som hade hänt, säger Lena Klasén.
Här har flera sensorer använts för att dokumentera en brottsplats med ett mordoffer. Foto: NFC
Teknik identifierade gärningsmannen
AI kan även användas till så kallad biometri på brottsplatser vilket handlar om teknik som automatiskt kan identifiera fysiska individer. Tekniken kan användas för att leta efter en gärningsman genom att söka av tunnelbanebilder. Maskinlärning och djupinlärning är också en användbar AI-teknik när det finns stora mängder information där man behöver söka efter något specifikt, exempelvis färg på kläder och skor.
– En annan metod vi tittar på är att använda drönare för att dokumentera och kartlägga en brottsplats vilket exempelvis kan minska risken för kontaminering när den första patrullen kommer till platsen, berättar Lena Klasén.
Just nu finns ett förslag om ett masterprogram i cybersäkerhet, med konkreta planer och trolig start 2023.
Utbildning inom akademin
DFCC arbetar även för att starta högre utbildning som ska bidra till att göra Sverige ledande inom digital forensik. Den efterfrågade kompetensen, tekniken och forskningen är styrkeområden på Linköpings universitet, berättar Jan-Åke Larsson, prefekt på ISY: Foto Annica Hesser
– Vi har flera forskargrupper både på ISY och institutionen för datateknik på det här området, även bildanalys, det vill säga datorseende, ligger hos oss. Just nu finns ett förslag om ett masterprogram i cybersäkerhet, med konkreta planer och trolig start 2023. I förslaget finns en kurs i digital forensik i årskurs 2. Vi har även en kurs i datasäkerhet som är väldigt populär. Sedan gäller det att vi får program och forskare på plats.
– Vi har fått en bra start genom de här adjungerade tjänsterna som Lena och Niclas har, och har dessutom knutit två doktorander till Lenas arbete, säger Jan-Åke Larsson och tillägger att han även ser möjligheter att erbjuda uppdragsutbildningar för externa parter.
Nedan kan du se den film som NFC tog fram med hjälp av 3D-teknik efter dådet på Drottninggatan i Stockholm. (Video: NFC)
