20 december 2022

Det säger professor Laura Korhonen, som leder en studie som syftar till ökad kunskap om psykisk hälsa bland barn på flykt. En studie som får stöd från Janna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning. 

Laura Korhonen, professor i barn- och ungdomspsykiatri och centrumchef för Barnafrid.
Laura Korhonen Fotograf: Ulrik Svedin

Studien omfattar barn och unga på flykt i åldern 13—25 år. Syftet är att öka kunskapen om förekomst av, och orsaker till, psykisk hälsa/ohälsa i den här gruppen.

- Ett annat syfte med studien är att öka förståelsen för resiliens och dess mekanismer hos barn och unga vuxna på flykt, säger Laura Korhonen.

Resiliens beskriver förmågan att stå emot och återhämta sig från påfrestningar som kriser, förändringar och stress. Människors återhämtning efter att ha upplevt svåra saker är något som intresserar forskare inom psykologi.

- Vi samlar in intervju- och enkätdata samt biologiskt material från både kliniska och icke-kliniska grupper av barn och unga på flykt.

Projektet pekar på kritiska - och på grund av den omfattande pågående massmigrationen - högst akuta kunskapsluckor när det gäller psykisk hälsa och resiliens bland barn och unga på flykt.

- Fördjupad förståelse är ett viktigt första steg att se till att alla barns psykiska hälsa kan tillgodoses. Projektet väntas att ha direkt nytta i de olika barnmedicinska verksamheterna i Region Östergötland samt mer generellt gynna pediatrisk forskning vid Linköpings universitet, beskriver Laura Korhonen.

Vad betyder anslaget från Joanna Cocozza-stiftelsen?
- Anslaget är väldigt betydelsefullt för arbetsgruppen och ger oss en möjlighet att förstärka gruppen. Vi känner stor glädje och tacksamhet för det.

Vad blir nästa steg? Vad arbetar ni med just nu?
- Vi har delvis avslutat datainsamlingen och påbörjat analyserna, vilket är väldigt spännande. Det brukar vara så att resultaten leder till nya frågor. Nästa steg är att närmare kartlägga resiliens utifrån processperspektiv bland barn och unga vuxna på flykt. Jag ser också fram emot involveringen av barn och unga vuxna samt andra nyckelaktörer i studien.

Vad behöver man som forskare tänka extra på när man arbetar med barnmedicinsk forskning?
- Barn är inte mini-vuxna. Det är viktigt att forskningen tar fram frågor som är viktiga för barn. Involvering av barn i forsknings- och utvecklingsarbetet är också viktigt för vår arbetsgrupp.

Vilken är din favoritsyssla på fritiden, kanske något avkopplande, när du inte arbetar?
- Opera, litteratur, skogspromenader med hunden.

Projektet heter “Child and young people of crisis — mental health, resilience, and their determinants” och tilldelas 300 000 kronor per år i två år, totalt 600 000 kronor från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning.  


Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

LiU får 232 miljoner från Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådet har nu beslutat om fördelningen av forskningsbidrag inom fyra områden. Vid Linköpings universitet får natur- och teknikvetenskap mest.

En forskare arbetar tillsammans med en försöksperson.

Mänsklig känsel består av 16 unika nervcellstyper

16 olika typer av nervceller – så många har forskare identifierat i människans känselsinne i en ny studie. Jämförelser mellan människa, mus och makak visar både likheter och betydande skillnader.

Två män i labbrockar med en dator i ett labb.

De förbättrar Nobelprisvinnande AI

AI-verktyget Alphafold har förbättrats så att det nu kan förutsäga formen på väldigt stora och komplexa proteinstrukturer. Forskarna vid Linköpings universitet har också lyckats integrera experimentella data i verktyget.