Barnafrid i globalt webbseminarium om våld mot barn under coronakrisen

Här är en översättning av en sammanfattning från webbseminariet. Det anordnades av det globala partnerskapet End violence against children och av FN:s Special Representative to the Secretary-General on Violence Against Children (SRSG VAC). Webbseminariet samlade partners från över 130 länder runt om i världen. Vid evenemanget fick deltagarna en chans att höra om och diskutera lokala, nationella och globala perspektiv på covid-19-krisen.
- Det här är en nödsituation. Medan barn verkar vara mindre sårbara för själva viruset, är de indirekta effekterna av detta virus förödande. Vi kanske står inför den största barnrättskrisen för en hel generation, sa Cornelius Williams, biträdande chef för barnskydd vid UNICEF

Nyckelfrågor

Här är några nyckelfrågor som globala experter berörde under webbseminariet:
1. Det kritiska behovet av ett enhetligt globalt svar för att skydda barn.
2. God praxis på nationell nivå och vikten av kontextualisering av program så att det passar varje land och samhälle.
3. Använda ledarnas uttalanden för att påskynda åtgärder.
4. Att inkludera barn som nyckelaktörer i förebyggande och reaktion på våld.
5. Skapa och upprätthålla långsiktiga strategier för COVID-19, även efter pandemin.

Nästan varje panelmedlem talade om hur pandemin – som började som en hälsokris – nu håller på att utvecklas till en bredare kris för barns rättigheter och skydd av barn.
- Vi vet att före pandemin så utsattes tre av fyra små barn regelbundet för våldsamma övergrepp och bestraffning. Vi vet att en av fyra bodde med en mamma som blev fysiskt misshandlad av sin partner. Och vi är medvetna om att, som det har sagts, frekvensen och intensiteten av sådant missbruk bara kan öka i samband med COVID-19:s nya stressfaktorer, sa Cornelius Williams, biträdande chef för skydd av barn på UNICEF. 

Barnskyddstjänster

Dessutom påpekade talarna att isolerings- och skyddstjänster tvingar många tidigare befintliga tjänster att pausa verksamheten – även när de behövs som mest.
- Många barnskyddstjänster har störts, sa Dr Najat Maalla M'jid, SRSG VAC. Exempelvis rapporterar Child Helpline International om att många av deras medlemmar kämpar för att hålla jämna steg med ökad efterfrågan samtidigt observera socialt avståndstagande och andra åtgärder för att hålla sina anställda säkra. Andra organisationer i det civila samhället har tvingats avbryta tjänster även för de mest utsatta barnen, för dem som sitter i läger, för flyktingar och internflyktingar samt barn som lever på gatorna.
För att minska dessa utmaningar har regeringar, organisationer i det civila samhället, FN-organ och andra partner genomfört olika svarsstrategier över hela världen. Många av dem bygger på innovativa metoder för att nå barn trots de nuvarande isoleringsåtgärderna på grund av covid-19.

Lösningar, utmaningar och lärdomar globalt

Både Cornelius Williams och Bill Forbes från Participation for World Vision International, talade om program som deras organisationer har genomfört för att stödja barn och deras familjer under denna exempellösa tid.

I Jamaica, till exempel, antar Unicef ett nationellt mentorskap program för att ge familjer med positiva föräldraskap resurser och stödtjänster. I Dominikanska republiken arbetar man med nationella myndigheter för att säkerställa kontinuiteten i standardrutiner för att minska sexuellt utnyttjande online när digital användning skjuter i höjden. Och i Bangladesh stöder de telefonjouren för skydd av barn för att se till att de nationella myndigheterna kan ta emot den kraftiga ökningen av antalet samtal och stärka remissvägen för behövande barn.
På samma sätt delade Forbes World Visions erfarenhet av att möta utmaningar på plats i flera länder. I till exempel Mongoliet samarbetar World Vision med lokala tvärvetenskapliga kommittéer för att ge ärendehantering för svåra fall, och har arbetat med regeringen för att lansera en ny chattbox som en del av den nationella barnhjälplinjen för att identifiera och svara på skyddsfrågor. Denna resurs är utrustad med psykologer 24 timmar om dygnet, och ger stöd till familjer och barn under hela krisen. I Brasilien har organisationen levererat "ömhetslådor" för att främja positiva föräldraskap och empati i hemmet under denna svåra tid. World Vision uppgav att man har varit i kontakt med 80 000 kyrkor och moskéer för att hjälpa dem att identifiera och övervaka frågor kring barnskydd.
Trots detta är utmaningarna i denna nya och snabbt föränderliga miljö både vanliga och genomgripande. 
- Vår personal är samtidigt också överlevande som tar hand om sina egna familjer med samma oro som de människor de försöker hjälpa, sa Bill Forbes från World Vision

Sverige

En annan fråga som upprepade gånger togs upp av webbseminariets deltagare är att de typiska formerna för att samarbeta med familjer har avbrutits. Detta tvingar organisationerna att ompröva traditionella kommunikationssätt och försöka nå familjer på helt nya sätt.
Maria Schillaci, programansvarig för Barnafrid, Nationellt kunskapscentrum om våld och övergrepp mot barn i Sverige, belyser behovet av bedömningar och data ur barnperspektiv, särskilt de med särskilda utsatthet.
- Vi har ett problem: Bristen på aktuell, giltig statistik som gör det svårt att säga om våldet mot barn har ökat under COVID-19-pandemin i Sverige. I framtiden kommer det att bli en viktig och nödvändig uppgift att studera hur barns utsatthet – och våldsproblemet – skiljer sig åt mellan olika länder med alternativa lösningar, sa Schillaci. 
Utöver dessa frågor sker COVID-19-krisen bland en mängd andra – däribland naturkatastrofer, påtvingad migration, fattigdom och krig. Detta gör både genomförandet och anpassningen av föreslagna projekt ibland nästan omöjlig.

Här finns ett pdf-dokument med hela talet.

- Det finns ingen generell lösning, sa Joan Nyanyuki, verkställande direktör för African Child Policy Forum. Länderna måste kunna anpassa sig och snabbt anpassa sig för att komma fram till en begränsningspolitik som tar hänsyn till redan existerande situationer för barn och deras sårbarhet för våld.

Vikten av samarbete

På grund av dessa utmaningar, luckor och påfrestningar på systemet för skydd av barn drev alla talare på för ökat partnerskap mellan sektorer och organisationer av alla storlekar.
Dr M'jid efterlyste också samarbete och samordning mellan FN:s organ, regeringar, givare, den privata sektorn, det civila samhällets organisationer och ledare inom varje sektor för att säkerställa ett enhetligt svar på våld mitt i pandemin.
- Vårt samhälle måste byta från separata, och ibland konkurrenskraftiga budskap och åtgärder, till att anta ett enhetligt och gemensamt budskap och en agenda för åtgärder för att förhindra våld mot barn, sa Dr Najat Maalla M'jid, från SRSG VAC.

Presskonferens för barn

Dr M'jid underströk att det är viktigt att barnen spelar en viktig roll i denna insats, och att de ses både som aktörer för att förhindra våld och väsentliga delar av lösningen. Paneldeltagarna talade om framgången med sådana insatser i Sverige, där barnrättsministern hade en särskild presskonferens för barn:
– Vid de här mötena träffade barnen ministern och experter för att ställa frågor direkt till dem, sa Anna Nordlander, samordnare för globalt partnerskap, inom Arbetsmarknadsdepartementet. Vi fann att barnen hade en massa frågor. Myndigheter och departement arbetar tillsammans för att försöka tillgodose behovet av korrekt och uppdaterad information om barn och COVID-19.

Fortsatta seminarier

Med detta sagt måste vi fortsätta att arbeta tillsammans och stödja varandra för att förhindra våld mot barn under utbrottet av COVID-19. End Violence ser fram emot att fortsätta dessa webbseminarier för våra partners runt om i världen. 

Om du har frågor eller vill komma med input är du välkommen att höra av dig till barnafrid@liu.se 

Vill du se hela seminariet?

Gå till: End violence against childrens webbsida