13 juni 2022

Efter att Ryssland invaderade Ukraina fick innehållet i en barnbok som tagits fram i ett forskningsprojekt vid Linköpings universitet en helt ny innebörd för de inblandade. Nu har den spelats in som ljudbok på ukrainska, ryska och svenska. 

En person läser in en bok.
Skådespelaren Annika Lykta läser in barnboken "Esmeralda och draken" som nu ska spridas på sociala medier. Fotograf: Magnus Johansson

– Det är en berättelse om två barn som med hopp, vilja och engagemang skapar en förändring. De överbryggar konflikter till en gemensam bättre värld, säger Therese Asplund, universitetslektor vid Institutionen för Tema.

Kriget bröt ut

Hon har under flera år samarbetat med Annika Lykta och Långsjö teater i ett forskningsprojekt som undersökt betydelsen av berättande i förskolans arbete med hållbar utveckling. Projektet landade i barnboken ”Esmeralda och draken – berättelsen om Tvillingstaden” som arbetas fram ur teaterföreställningen ”Esmeralda och draken – och de globala hållbarhetsmålen” skriven och producerad av Annika Lykta.

Nu, ett år efter att boken kommit ut, har berättelsen om Esmeralda, draken Sebastian och deras kompisar på den fiktiva ön Terra fått en ny innebörd.

– Jag hörde berättelser om ukrainska föräldrar som kände sig maktlösa inför det hat som växte fram hos sina barn. Hatet mot Ryssland. Hatet mot Putin och allt som hänt deras familjer och släkt, säger Therese Asplund.

Samtidigt satt hon och läste ”Esmeralda och draken” inför ett möte med två studenter som skulle skriva en c-uppsats om boken. Nu handlade inte texten längre om barn som uppfinner nya typer av solceller och praktiska små vindkraftverk för att försöka lösa energiproblemen i vår värld. Utan nu handlade det om hur två barn, med samarbete, kärlek och vilja agerar för en bättre värld. Precis det perspektiv vi och barnen behöver ha när hatet är nära, säger Therese. En person sitter på knä och spelar harpa. Harpan fungerar som ett bra inslag i ljudboken, tycker Annika Lykta. Foto Magnus Johansson

”Betyder allt”

Hon tar fram boken och läser: ” Två städer blev till en. Vi kallar den tvillingstaden. Kriget var nära, människor led. Drakarna flydde sin kos. Men allting gick att vända rätt. Vi kallar den tvillingstaden”.

Hon är märkbart rörd.

– För ett år sedan betydde de här raderna i stort sett ingenting mer än ett stycke i en fiktiv barnbok. Nu betyder de allting, säger Therese Asplund.

Annika Lykta sitter mittemot på golvet. Hon berättar hur tårarna började rinna när hon läste ett långt meddelande från Therese.

– Boken har verkligen fått en helt ny innebörd även för mig. I berättelsen finns det en arg borgmästare som är blir så arg så han startar krig. Nu blev det helt plötsligt på riktigt. Det är otroligt viktigt att sprida berättelser om att förändringar är möjliga, att förändringar inte ligger ovanför oss utan att förändringar ligger i våra händer, säger Annika Lykta.

Therese Asplund kände omedelbart efter att ha läst boken på nytt att hon ville göra något av detta i relation till det krig som brutit ut. När hon berättade om planerna på att läsa in barnboken som ljudbok gav Annika Lykta, som äger upphovsrätten, tumme upp direkt. Två personer sitter på en soffa och tittar i en bok. Iryna Lytvyn-Komarovska får hjälp av Therese Asplund när hon läser in "Esmeralda och draken" på ukrainska och ryska. Foto Daniel Kalmlin

Ska spridas

Nu har den lästs in på ryska, ukrainska (där Iryna Lytvyn-Komarovska är berättarröst) och svenska (där Annika Lykta är berättarröst). Målet är att även få till engelsk version och att berättelsen ska spridas så mycket det går via sociala medier.
– Det är många barn i världen som lever med hat och förakt. Vi hoppas att den här boken kan inspirera till en annan diskussion. Vår förhoppning är att den ska spridas till så många som möjligt, vi vill att alla ukrainska och ryska barn i världen ska få ta del av den här berättelsen, säger Therese Asplund.

Läs mer om projektet

Läs mer om föreställningen

Se och hör inspelningen

Esmeralda och draken

Här läser Annika Lykta in boken "Esmeralda och draken - berättelsen om tvillingstaden" och som även har lästs in på ryska och ukrainska.

Mer om projektet

Senaste nytt från LiU

Nätverk för att mäta enighet bland forskare växer

2023 gick LiU med i ett världsomspännande försöksprojekt för att mäta hur eniga forskare är i brännande vetenskapliga frågor. Efter ett lyckat test har antalet lärosäten som anmält intresse mer än fördubblats. Samtidigt har projektet sina kritiker.

Jonatan Forslund och Emma Lundberg står vid ett bord och tittar på materialprover.

Hundratals material – i ett och samma rum

I Linköpings universitets eget materialbibliotek finns möjlighet att lära sig mer om olika material, dess egenskaper – och hur de känns. Med över 1500 prover samlade i ett och samma rum ger det LiU:s studenter en stor fördel.

Manlig person på stadsgata.

Förmånsbilar leder till fler och större fordon

När bensinpriset skjuter i höjden så är det medelinkomsttagare som först ändrar beteende. Det visar en landsomfattande studie vid LiU och VTI. Forskning visar även att skatterabatten på förmånsbilar leder till ökat bilinnehav samt större bilar.