Therese Asplund

Analytiska ramverk - interaktiv frame analys

För att förstå hur klimatförändringar kommuniceras och uppfattas arbetar jag med frame analys som analytiskt ramverk. Litteraturen kring frame analys menar att vi, när vi skapar mening om vår omvärld, använder oss av ofta omedvetna strukturer, sk. frames eller ramar. Allt vad vi tänker och säger ses som en del av en eller flera inramningar i en fråga. Frame analysen menar att vi således inte kan prata om ett ämne, såsom klimatförändringar, utan att rama in det på något sätt och att det i diskussioner ständigt cirkulerar olika klimatinramningar. 

En del av frame analysen poängterar relationen mellan hur en fråga uppfattas och hur den hanteras, dvs att sättet vi talar om en fråga resulterar i att vår uppmärksamhet fokuseras på vissa delar och därmed vad som ses som problematiskt, och vilka handlingar som anses lämpliga. Jag analyserar relationen mellan syn på ett fenomen och syn på dess hantering genom att kritiskt granska olika argument kring en fråga, dess problemformulering och förslag på hantering.

En annan del av frame analysen talar om tilltro och resonans för att förstå varför vissa inramningar vinner gehör medan andra inte. I en diskussion upplevs ofta någon inramning som mer gällande och enligt frame analysen beror det delvis på inramningens konsekvens, tilltro till hur kunskap producerats samt tilltro till den som uttrycker idén. En del av min forskning handlar om att analysera tilltro till olika inramningar och vad denna tilltro bygger på. Jag tar avstamp i ett dialogiskt perspektiv på meningsskapande vilket också innebär ett dialogiskt perspektiv på inramningsprocesser. Dialogism antar att mening skapas i interaktion och att förståelseprocesser således är dynamiska. Frame analysen har en tendens att användas statiskt, dvs med fokus på att en fråga kan förstås på många olika sätt och från olika vinklar. Den dialogiska frame analysen poängterar istället interaktionens roll i meningsskapande och betonar snarare process än perspektiv. Således fokuserar jag i min forskning inte bara på olika inramningar utan även på hur dessa formas.

Kvalitativa metoder

För att nå insikt kring hur människor förstår och förhåller sig till miljöfrågor arbetar jag främst med fokusgruppsmaterial. Fokusgrupper är en metod som möjliggör utbyte av idéer, tankar och erfarenheter mellan deltagare. En av mina största utmaningar som moderator är således att skapa förutsättningar för givande diskussioner – både för deltagarna och för mig som forskare. Generellt ser jag att ett kvalitativt angreppssätt ger möjlighet till fördjupad förståelse av olika uppfattningar och jag använder mig även därför av kvalitativa studier av mediematerial samt kvalitativa intervjuer.

Mina analysmetoder riktar sig både åt det uttalade och det outtalade. För att studera explicita utsagor använder jag mig av tematiska innehållsanalyser med fokus på återkommande tematiker i materialet. För att identifiera implicita utsagor såsom inramningar och hur dessa formas analyserar jag olika framing devices, eller kommunikativa verktyg, såsom metaforer, analogier, distinktioner och (prototypiska) exempel.

Meningsskapande i interaktion

”Meningsskapande i interaktion” är några ledord som genomsyrar min forskning såväl som den undervisning jag bedriver. Jag undervisar främst på det problembaserade (PBL) grundprogrammet i Miljövetenskap, vid Linköpings Universitet. Där iträder jag mig rollen som handledare, som kursansvarig och som examinator.

I undervisningen har jag förmånen att se hur mening och lärande skapas och det tar sig i uttryck på ett flertal sätt såsom när studenterna arbetar sig framåt mot en alltmer fördjupad förståelse eller när jag kan se glädjen i att de tillsammans lyckas knäcka den där koden. Jag har också fördelen, jag skriver fördelen, att se de svårigheter som meningsskapande i interaktion med andra ofta för med sig. Typiska sådana exempel är frustration och konflikter i gruppdynamiska effekter som leder till att lärprocessen inte når det djup det i bäst fall kunnat. I dessa fall får vi möjlighet att reflektera över studentens egna insatser, hur en students mål och ambitioner går i konflikt med någon annans mål och ambitioner, samt hitta strategier för att konstruktivt arbeta tillsammans mot ett gemensamt mål.

Jag ser som en av mina huvuduppgifter som handledare av grupprocesser att vara lyhörd, se hur process och lärande hänger ihop samt återge de reflektionerna till studenterna samt komma med input till ett fördjupat lärande. 

Problematisera mera

Sätter vi en miljöfråga, säg klimatförändringar, i fokus och har som mål att förstå och kanske lösa den miljöfrågan krävs insikter i en mängd olika perspektiv. En miljöfråga kan sällan lösas med enbart teknik, juridiska instrument eller biologiska processer utan kräver ofta en tematisk översyn och förståelse. Därför finns i mina undervisningsmoment så gott som alltid ett perspektiv som kontrasterar ett annat. Således gör jag gärna inhopp och undervisar problemlösande miljöingenjörer i olika syn på klimatförändringarnas problematik eller får studenter i klimatvisualisering att reflektera vad det kan innebär att visualisera sociala dimensioner av klimatförändringar.

Dessutom handleder jag en mängd miljövetarstudenter genom miljövetenskaperna ibland snåriga ontologi, epistemologi, metodologi, metoder, analyser och problematiserar synen på miljöfrågors som bestående av naturliga, antropogena eller kulturella dimensioner. Jag ser som en av mina främsta uppgifter som lärare att öka studenternas medvetenhet kring olika perspektiv på miljöfrågor, öka den analytiska förmågan att identifiera och förstå grunden för olika perspektiv samt i längden att öka studenternas kritiska reflektion.