Varje år drabbas över 20 000 människor i Sverige av akut hjärtinfarkt. Hälften av dem har inte känt av några symtom. Och en fjärdedel av dem avlider inom en månad.
– Men så behöver det inte vara, säger Anders Persson, professor och föreståndare för Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV) vid Linköpings universitet.
Han har bestämt sig för att vända kurvan för vår vanligaste dödsorsak.
Världsledande visualisering
CMIV är världsledande när det gäller visualisering av hjärtat och andra organ i kroppen. När centret grundades 2003 började Anders Persson undersöka hjärtats kranskärl genom avbildning med den nya röntgenmetoden datortomografi. Han arbetade tillsammans med kardiologerna på Universitetssjukhuset. Då trodde få andra på metoden.
– Vi var i princip först i världen med det och många var emot oss. ”Det där är bara nys”, fick vi höra. Orsaken var nog att det saknades vetenskapligt underlag för den nya metodens möjligheter, säger Anders Persson.
Den kliniska nyttan visade sig dock vara stor. Undersökning med datortomografi tar bara några minuter för patienten och kräver inte att man går in i kärlen. Kritikerna tystnade och 2019 presenterades nya europeiska riktlinjer baserade på CMIV:s arbete. Dessa slog fast att datortomografi ska vara förstahandsval i mycket större utsträckning vid utredning av kranskärlssjukdom.
Vid det laget hade hjärtforskningen vid CMIV utvecklats till att handla om mycket mer än kranskärl.
– Nu är vi ensamma i världen om att med datortomografi titta på hela hjärtfunktionen och hur blodflödet ser ut.
Hög upplösning och låg stråldos
Bildinformationen som samlas in behandlas vidare i snabba datorer, där blodflödet kan simuleras och kvantifieras bland annat med hjälp av artificiell intelligens. I framtiden kan man sedan lägga till information om patientens dna och annan data som samlats in vid världens längsta uppföljning av hjärtpatienter (det register som föddes när CMIV började undersöka kranskärl). Tillsammans kan allt detta ge information för att bedöma patientens tillstånd i ett akut skede och förutspå risker på ett mer effektivt sätt än tidigare. Vem är frisk, vem behöver operation, vem behöver blodförtunnande medel vid förmaksflimmer? Hur ska en mekanisk hjärtklaff placeras för att få optimal effekt?
– Vår vision är att hitta dem som behöver behandling och förstå exakt vilken behandling de behöver få i tid, säger Anders Persson.
Större kliniska studier krävs
Anders Persson förklarar vilka pusselbitar som saknas:
– Vi är beroende av forskningsröntgensjuksköterskor och forskningsingenjörer för att kunna göra de undersökningar som krävs för nästa steg. Vi behöver också medel för att kunna göra större kliniska studier, så att tekniken kan bli godkänd för användning i vården.
För att försöka lösa detta har LiU valt forskningen som ett av de prioriterade områden universitetet aktivt ska försöka få privata donationer till. Med finansiering från en privat givare får forskare ofta en frihet som är svår att uppnå på annat vis.
Om det lyckas kan det hjälpa många, många människor och spara stora summor i vården.
Samarbete mitt i sjukhusmiljön
Anders Persson menar att en viktig faktor bakom CMIV:s framgångar är att de jobbar över gränserna.
– Det finns inte många centrum i världen som är uppbyggda så här. Här på CMIV sitter tekniska och medicinska forskare tillsammans, mitt i sjukhusmiljön. Det ger oss mycket större möjligheter att identifiera och lösa problem som verkligen gör klinisk skillnad.