- En riktig slåtteräng kan innehålla uppemot 60 olika arter på bara en kvadratmeter. Medan det på gödslade marker bara finns mellan fem och tio arter på ett helt fält, säger Karl-Olof Bergman, universitetslektor på avdelningen för biologi och en av initiativtagarna till blomsterängen i B-huset, på Campus Valla.
Första säsongen sådde de en blandning av ettåriga växter för att ge ängen blomrikedom från början, bland annat blåklint, vallmo och klätt. I år kommer de fleråriga växterna som blåklocka, gullviva och backsippa. Här finns också några fruktträd och bärbuskar. Ängen, och växterna runt omkring, är planerad för att ge pollen och nektar hela säsongen, från tidigt vår till sen höst.
Foto Thor Balkhed- Det är en experimentverkstad som kommer bli mer och mer artrik, säger Karl-Olof Bergman, som redan förra sommaren fick många positiva kommentarer om ängen. Den sköter sig själv, bara man slår och tar hand om gräset. Låter man gräset vara kvar blir det ett lager som hindrar en rikare flora. Så vi hade en liten minislåtter här i höstas då vi slog gräset med lie.
Dagfjärilar minskar
En tredjedel av den man vi äter i världen är beroende av pollinerande insekter. Som i sin tur är beroende av artrika landskap som blommar hela säsongen. Men såna miljöer blir allt mer sällsynt, vilket påverkar våra vilda pollinatörer.
- På Europanivå har dagfjärilar minskat med 39 procent sedan 1990, säger Karl-Olof Bergman. I Sverige vet vi att flera arter har utrotats regionalt de senaste 50 åren. På den nya rödlistan finns vilda bin som minskar kraftigt, liksom blomflugor och skalbaggar. Och då ligger ändå Sverige bra till jämfört med många andra europeiska länder. Monokulturerna är en bov i detta.
Tambin kan inte ersätta våra vilda pollinatörer, det är mångfalden som är viktig, en försäkring för vår livsmedelsproduktion. Olika blommor passar olika pollinatörer.
- En studie som gjorts på äppelodlingar visade att besök av många olika pollinatörer gav bättre pollinering, mer och bättre frukt, säger Karl-Olof Bergman.
Insekter är basföda för fåglar men även andra djur finns i slåtterängar. Rådjuren gömmer till exempel gärna sina kid i ängar men de hinner inte växa upp i en odlad vall som slås tre gånger på en säsong.
- Insekterna är basen i hela näringsväven, säger Karl-Olof Bergman.
I detta ganska dystra läget verkar det ändå som allt fler fått upp ögonen för problemet och fler åtgärder görs.
Regeringen har gjort en riktad satsning med 70 miljoner kronor för att stärka arbetet med pollinerande insekter. Pengarna går till länsstyrelserna för regionala satsningar. EU:s miljöersättning går till lantbrukare som brukar ängar för biologisk mångfald, eftersom avkastningen är mindre från dessa marker.
Och Linköpings kommun har identifierat 17 hektar gräsmattor som inte kommer att klippas utan utvecklas till ängar.
- Fler städer gör samma sak och det är jätteroligt, säger Karl-Olof Bergman.
