95 procent av studenterna vid LiU instämmer i att "läkarprogrammet har gett mig tillräcklig färdighet i hur man baserar patientarbete på vetenskap", jämfört med 80 procent vid de andra lärosätena i studien. Resultaten visar även att en klar majoritet av LiU-studenterna upplever att de har fått tillräcklig utbildning i att granska vetenskapliga artiklar och att sammanställa resultat från olika studier.
– Evidensbaserat patientarbete är ett fundament för en effektiv, patientssäker och kostnadseffektiv vård. Vi bygger vår utbildning på vetenskap och vill såklart att våra studenter ska få med sig detta ut i arbetslivet. Det är betryggande att så verkar vara fallet, säger Pontus Henriksson, biträdande professor i näringsfysiologi, och medförfattare till artikeln som nyligen publicerats i Läkartidningen.
I Pontus egen forskning undersöker han hur levnadsvanor och faktorer såsom kostvanor, fysisk aktivitet, kondition samt kroppsvikt och kroppssammansättning påverkar vår hälsa genom livet och hur vi kan främja hälsosamma levnadsvanor på olika sätt, till exempel genom digitala interventioner. Studien om läkarstudenters beredskap för vetenskapligt arbete är den första pedagogiskt inriktade forskningsstudien han bidrar till.
– Jag tycker att forskning är roligt, vilket är en viktig drivkraft för mig. I detta fall har det varit kul att få närma sig ett nytt forskningsområde och det har varit givande att få stöd av ett nätverk av erfarna kollegor vid andra lärosäten.
Tillfälle att lära av varandra
Arbetet med studien har letts av Karin Mossberg och Susanna Wallerstedt, vid Göteborgs universitet. I arbetsgruppen hittas även representanter från universiteten i Lund, Umeå, Örebro och Karolinska Institutet i Stockholm.
– Vi har alla samma intresse av att utveckla våra läkarprogram, men olika förhållningssätt, och det finns alltid många olika lösningar på samma problem. Det har verkligen varit värdefullt att kunna synliggöra och diskutera dessa tillsammans på en nationell nivå, menar Pontus Henriksson.
Vid LiU är han förutom forskare även vice ordförande för temagruppen vetenskapligt förhållningssätt (VF), alltså den grupp som ansvarar för lärmoment som rör just detsamma på läkarprogrammet. En framträdande faktor för de goda resultaten i studien tycks vara de poänggivande moment i tillämpad evidensbaserad medicin som implementerats under de kliniska terminerna. Dessa moment visar sig vara starkt förknippade med studenternas upplevelse av att vara väl förberedda för att basera sitt patientarbete på vetenskap. Studenterna vid LiU upplever dessutom i högre grad än de andra lärosätena att de har examinerats på ett adekvat sätt gällande examensmålen. Detta talar för att temagruppen lyckats med konstruktiv länkning, det vill säga att lär- och examinationsmoment blivit kopplade till centrala lärandemål i utbildningen.
En kombination av moment
Sällan är det en faktor som gör hela skillnaden, utan snarare en kombination av moment. Några ytterligare delar av utbildningen som LiU-studenterna lyfter fram som givande, men ibland även utmanande, är de fältstudier som är en del av programmet, examensarbetet som utgör den åttonde terminen och även det förberedande forskningsprojektet som genomförs redan på termin 5.
Ett tydligt utvecklingsområde som lyfts för alla läkarutbildningar i studien är att endast 6% av de medverkande uppgav att de fått träning i Health Technology Assessment (HTA). HTA innebär en systematisk, transparent och evidensbaserad utvärdering av det vetenskapliga underlaget för metoder och insatser i sjukvården avseende till exempelvis klinisk effekt, kostnadseffektivitet och etiska aspekter. HTA kan därmed fungera som en brygga mellan forskning och kliniskt beslutsfattande i patientnära arbete.
Även om procentsatsen såg något bättre ut vid LiU, och själva beståndsdelarna i HTA ingår i utbildningen, menar Pontus Henriksson att de möjligen kan vara något för utspridda i nuläget. En givande väg framåt skulle kunna vara att få in ett mer centralt fokuserat moment kring just HTA. Han lyfter även att temagruppen VF också tittar på hur de kan implementera fler studentaktiva undervisningsmoment där forskning diskuteras i utbildningen.
– Det är väldigt roligt att temagruppens arbete verkar ge resultat och jag är taggad på att vidareutveckla utbildningen tillsammans med hela gruppen, avrundar Pontus Henriksson.
Ytterligare en artikel utifrån det insamlade materialet från enkätstudien är på gång och Pontus lyfter även att det vore roligt att göra om undersökningen om några år när de nya sexåriga läkarprogrammens studenter når sista terminen.
Originalstudie
Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 122, artikel-id 24027
