Har du ont i nedre delen av ryggen? Är det så besvärande att du funderar på att söka hjälp? I så fall är du – vilket du säkert redan vet – inte ensam. Smärta i nedre ryggen, den del som kallas ländryggen, förekommer i alla åldrar och är en av de vanligaste anledningarna till att människor söker vård.
Det kan vara lugnande att veta att det oftast rör sig om godartade besvär. Typiskt är att man är bättre en period, kanske helt bra, och sedan kommer problemen igen när man har gjort något som påverkat ryggen negativt.
– Det är väldigt få av de med ryggbesvär som har en allvarlig sjukdom. Man brukar säga att vid 80–90 procent av ryggbesvären hittar man inte en exakt struktur i ryggen som smärtar, utan personen har vad som kallas ospecifika ryggbesvär, säger Karin Schröder, fysioterapeut och universitetslektor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård, HMV.
Oro kan göra det värre
Förutom att det gör ont är det vanligt att den drabbade blir begränsad i sina rörelser. Smärtan gör att många blir rädda för att röra sig vilket påverkar hela kroppen negativt.
– Det finns mycket oro kopplat till ryggbesvär och smärta så det är viktigt för oss att kunna förklara att det är godartat och att det inte är bra att bli sängliggande, säger Karin Schröder.
I sina jobb som fysioterapeuter fokuserar hon och hennes kollegor på hur personen påverkas av sina ryggbesvär och hur symtomen kan hanteras.
– Vi behandlar begränsningar i rörelseförmågan med anpassad rörelse, säger Allan Abbott, fysioterapeut och professor i fysioterapi vid HMV.
De senaste åren har det pågått ett intensivt arbete i Östergötland med att utveckla ett vårdprogram för ryggbesvär med fysioterapi, eller sjukgymnastik som det ibland också kallas.
Flera nycklar till framgången
Det hela började år 2016. Cheferna vid rehabiliteringvården i Region Östergötland såg ett behov av ett gemensamt arbetssätt i behandlingen av ländryggsbesvär och att säkerställa att vården var evidensbaserad. Birgitta Öberg, professor i fysioterapi, var en av dem som antog utmaningen att ta fram ett forskningsupplägg för det vårdprogram som fick namnet BättreRygg. Några år senare anslöt sig Allan Abbott till arbetet, också han professor i fysioterapi.
Forskarna menar att en viktig faktor bakom framgångarna med BättreRygg är att fysioterapeuter inom sjukvårdens rehabiliteringsorganisation funnits med hela tiden i utvecklingen och införandet av programmet.
– Det är väldigt viktigt att de som ska använda sig av forskningen i sitt kliniska arbete är med redan från start och är engagerade i att designa, införa och utvärdera vårdprogrammet, säger Allan Abbott.
Stödet från cheferna har också varit centralt. Det var de som kom med idén och cheferna i verksamheterna har stöttat arbetet hela vägen.
Arbetet resulterade i evidensbaserade rekommendationer för hur primärvården bör ta om hand patienter med smärta i ländryggen. Till rekommendationerna finns stödverktyg, bland annat ett träningsprogram med övningar som ska vara lätta att använda och anpassa svårighetsgraden på.
De som har drabbats av ryggsmärta vill ofta också ha information om sitt tillstånd och vad de kan göra, så i BättreRygg ingår både en broschyr och en utbildningsinsats.
– För oss var det viktigt att utbildningen inte bara blir att vårdpersonal står och föreläser, utan det ingår också diskussioner där patienterna får prata om vad smärta är och hur man själv kan jobba med sina ryggbesvär. Tanken är att man får en slags verktygslåda att använda när ryggen känns sämre och att man själv ska kunna hitta en optimal aktivitetsnivå, säger Karin Schröder.
Viktigt att se helheten
Många kanske tänker att ryggbesvär rätt och slätt handlar om muskler, leder och ryggkotor – det biologiska maskineriet så att säga. Men enligt forskning är andra aspekter också viktiga, som stress och oro, rädsla för att röra sig om det gör ont, individens upplevelse av sitt tillstånd och nedstämdhet. Därför har en del i vårdprogrammet handlat om att den behandlande fysioterapeuten ska bredda sitt perspektiv och se till helheten i hur patienten mår.
Hittills har arbetet resulterat i åtta forskningsartiklar och två doktorsavhandlingar. LiU-forskarnas studier har visat att patienter som behandlas av fysioterapeuter som följer rekommendationerna i vårdprogrammet bland annat upplever minskade besvär och högre livskvalitet.
Internationellt erkännande
Framgångarna tar inte slut där. Hösten 2024 gjorde en grupp portugisiska forskare en genomgång av forskningsevidensen för olika vårdprogram för ländryggsbesvär. De fann att BättreRygg hittills är det enda i världen som har utvärderats på ett strukturerat sätt i forskningsstudier utifrån effekter på både vårdgivare-, patient- och organisationsnivå och att strategierna för införandet av vårdprogrammet byggde på vedertagna strategier och teorier.
BättreRygg ingår också som en viktig del i det nationella vårdförloppet för ländryggbesvär som har tagits fram nyligen och nu håller på att införas i vården runt om i landet.
– BättreRygg är en grundpelare i det nationella vårdförloppet, som gör tydligt att vid ländryggbesvär ska behandlingar som baseras på rörelse uttömmas före läkemedel eller operation, säger Allan Abbott, som har varit ordförande i den nationella arbetsgruppen som tagit fram vårdförloppet.
Blir rustade att hjälpa sig själva
Han tycker att en stor fördel med att använda aktivitet och rörelser för att behandla besvär som begränsar individens rörelser är att personen inte blir beroende av sjukvården.
– Man har makten själv. För mig är det väldigt givande att se när folk får en ökad förmåga att själva hantera sina besvär. Jag hjälper dem att hitta verktygen, så att de sen kan använda dem självständigt, säger Allan Abbott.
Karin Schröder instämmer:
– Ja, att patienterna själva kan hantera sina besvär är viktigt eftersom ryggsmärta ofta återkommer under livets gång.
Artikeln har också publicerats i LiU magasin.
