Campus lyfte Norrköping ur krisen: ”Överträffat alla förväntningar”

Campus Norrköping fyller 25 år 2022. Ett kvarts sekel som betytt väldigt mycket för stadens utveckling. 
– När man skriver Norrköpings historia kommer det att finnas ett tydligt trendbrott när staden, efter ett otroligt tungt 1990-tal, hämtade sig och hittade en framtidstro igen. I den vändningen är universitetet den absolut viktigaste faktorn, säger Lars Stjernkvist. 

Två personer samtalar i ett laboratorium. ”Besöket i labbet påminde mig om att det bedrivs högklassig forskning i Norrköping och vikten av att människor och kunskap kan röra sig över gränserna”, säger Lars Stjernkvist om besöket i Renrummet på Campus Norrköping. Thor Balkhed

Solen steker på takåsarna. Lars Stjernkvist tar en plats i skuggan utanför Täppan på Campus Norrköping. Det märks hur hemma han känner sig på området och det finns en stolthet i rösten.

– Jag har nog har varit mer på universitetet som kommunalråd än jag var som student på LiU i slutet av 70-talet, säger han och skrattar.

– Det är ingen merit och absolut inget jag är stolt över. Men personligen är det så häftigt att se det här, när man vet hur otroligt mycket tid jag ägnat för att få universitet att utvecklas och för att få fler Norrköpingsbor att upptäcka högre studier. En person står vid en skylt på ett tak. "Jag har nog har varit mer på universitetet som kommunalråd än jag var som student på LiU i slutet av 70-talet", säger Lars Stjernkvist och skrattar. Foto Thor Balkhed

Omvänd budgivning

Norrköpingsbon Lars Stjernkvist var socialdemokratiskt kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande under åren 2007-2020. När Campus Norrköping kom till 1997 satt han i riksdagen och följde aktivt utvecklingen när staten under 1990-talets krisår ville se högre utbildning på fler platser i Sverige. Norrköping hade under såväl 1960-talet som under 1980-talet försökt att få till en högskoleetablering – men inte nått ända fram.

– Kjell Norberg (kommunalråd i Norrköping 1994-2000) och Anders Flodström (rektor för LiU 1996-1999) var ett radarpar som gjorde ett mycket insiktsfullt arbete och fick till det här, säger Lars Stjernkvist. 

Norrköping fick ta hårda smällar när textilkrisen slog till under slutet av 1950-talet. Och under det mörka 1990-talet förlorade Norrköping hela 15 000 arbetstillfällen. Arbetslösheten sköt i höjden i en stad som samtidigt inte tappade befolkningsmässigt. Återhämtningen blev en kamp och etableringen av Campus Norrköping en mycket viktig symbol för vändningen, menar Lars Stjernkvist. En person står vid en bro och kikar. ”Jag brukar ta hit besökare som inte varit i Norrköping tidigare för att visa att utvecklingen går åt rätt håll. Området, som från början etablerades för att tillverka vapen under 30-åriga kriget under 1600-talet för att så småningom sy kläder åt först militären och senare till civil verksamhet, är i dag en stor kunskapsintensiv plats”. Foto Thor Balkhed

– Vid sidan av alla mätbara ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter som universitetet bidrog med, betydde det oerhört mycket för självförtroendet. För självbilden. Det var en bekräftelse på att det har vänt och att det finns en framtidstro för Norrköping. Jag vill använda ordet dundersuccé.

Farligt område

På spången utanför Kåkenhus dånar ljudet från det forsandet vattnet i Motala ström. Lars Stjernkvist sveper med armen när han blickar mot de mäktiga byggnaderna i industrilandskapet som i dag sjuder av liv.

– När jag flyttade hit som fjunig journalist i början på 80-talet var det en farlig miljö. Många av fastigheterna hade stått tomma i decennier och det blev en daglig påminnelse om att Norrköping hade sin storhetstid bakom sig. Sen kom universitet och bidrog till upprustningen, en förvandling jag inte i mina vildaste fantasier skulle kunna tro bli så här.

Vad har varit mest lyckat med Campus Norrköpings 25 första år?

– Forskningen har överträffat alla förväntningar. Här bedrivs världsledande forskning inom visualisering och organisk elektronik som inte enbart är framgångsrik för universitetet. Det har även fått en stor betydelse för staden. Vi hade exempelvis inte haft en filmbransch med hundratalet sysselsatta i Norrköping om inte visualiseringsforskningen varit så stark.

Höjt utbildningsnivån

En annan stor vinst är att utbildningsnivån och skolresultaten i Norrköping har höjts.

– Universitetets närvaro har förändrat synen på högre utbildning. Min största framgång som kommunalråd var de höjda skolresultaten. Där har samarbetet med universitet och det mentorprogram som finns, där LiU-studenter stöttar elever i läxläsningen, spelat en stor roll.

När Lars Stjernkvist lyfter ett av sina allra bästa minnen kopplat till Campus Norrköping kommer en anekdot kopplat till just detta. Det var när högstadieelever från ett av stadens ytterområden var på besök i Rådhuset. En person sitter i en undervisningssal. ”Jag brukar citera LiU-professor Magnus Berggren när jag är på Campus Norrköping. ”När man sitter i den här miljön finns det inga skäl för att man inte ska lyckas med studierna eller med sin forskning”. Foto Thor Balkhed

– Jag frågade en tjej, som jag visste hade haft det lite struligt, vad hon skulle göra i framtiden. Då kom svaret med en sådan självklarhet: ”Jag ska läsa på universitetet”. Jag är inte säker på att hon svarat så om vi inte haft Campus Norrköping och jag är inte säker på att hon svarat så om hon inte hade haft en läxläsningsmentor från LiU.

Vad tror du om framtiden, vad behöver utvecklas?

– Det som fortfarande återstår är att öka antalet studenter. Det behövs fler basutbildningar som rymmer många studenter, dels för att skapa den dynamiska studentmiljön, dels för att det ska kännas tryggt och stabilt över tid. Det ser jag som det viktigaste framöver.

FAKTA: Lars Stjernkvist

Ålder: 64 år.
Bor: Lägenhet i Norrköping.
Akademiska meriter: Läste linjen för offentlig förvaltning 1978-81 vid LiU (tog examen drygt 10 år senare).
Yrkeskarriär: Riksdagsledamot för Socialdemokraterna 1991-1994, partisekreterare 1999-2004, kommunalråd i Norrköping 2006-2020. Har också varit journalist och Generaldirektör för Integrationsverket 1998-2000.
Gör i dag: Arbetar halvtid som chef på regeringens kansli för hållbar utveckling. Skriver krönikor i Norrköpings Tidningar, Borås Tidning och Skånska Dagbladet. Föreläser. Sitter i flera olika styrelser.

Rundvandring på Campus Norrköping

Två personer sitter i ett laboratorium och tittar på en dator.
”Besöket i labbet (tillsammans med forskaren Han-Yan Wu) påminde mig om att det bedrivs högklassig forskning i Norrköping och vikten av att människor och kunskap kan röra sig över gränserna”, säger Lars Stjernkvist om besöket i Renrummet på Campus Norrköping. Thor Balkhed
En person står vid Motala ström.
– När jag flyttade hit som fjunig journalist i början på 80-talet var det en farlig miljö. Många av fastigheterna hade stått tomma i decennier. Sen kom universitet och bidrog till upprustningen, en förvandling jag inte i mina vildaste fantasier skulle kunna tro bli så här. Thor Balkhed
En person står vid LiU-logga på ett tak.
Höjdrädd? Jo, Lars Stjernkvist medger att loggan på taket vid Kåkenhus är lite väl högt upp. Thor Balkhed
En person står med mask i ett laboratorium.
"Forskningen vid Campus Norrköping har överträffat alla förväntningar", säger Lars Stjernkvist. Thor Balkhed
Förberedelse är viktigt när man kliver in i Renrummet på Campus Norrköping.  Thor Balkhed

Läs mer om 25-åringen Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU Visa/dölj innehåll