14 juni 2022

Radikalism på gott och ont. Det kan leda till utveckling och positiv förändring, men kan också skada andra människor. Vad innebär det egentligen att vara radikal? Och vad är det som gör att vissa handlingar ses som radikala i en viss kontext och tid men inte i en annan? De frågorna undersöker forskare inom konst, religion och filosofi i en ny bok.

Konstnärer i 1890-talets Paris med koppling till anarkiströrelsen som med penna och pensel spred propaganda som uppmanade till våldsdåd. Odinismen, en av de mest radikala ideologierna inom den moderna vit makt-rörelsen och som inspirerat de mest våldsamma aktivisterna inom rörelsen.Islamiska staten som med sitt propagandamaterial lockat tiotusentals frivilliga och gjort sig skyldiga till storskaliga terrordåd. 1900-talets arkitekter som hade nästan utopiska visioner och vars idéer sågs som radikala. Etiopiens premiärminister som initierade ett fredsavtal efter en lång konflikt mellan Etiopien och Eritrea.

Det är några skilda exempel på radikalism och som beskrivs i antologin Radikalism - perspektiv på radikala uttryck och handlingar inom konst, filosofi och religion. I boken ger forskare inom olika områden exempel på olika typer av radikalism genom historien och fram till idag.Bild på bokomslaget till antologin Radikalism - perspektiv på radikala uttryck och handlingar inom konst, filosofi och religionOmslaget till Radikalism - perspektiv på radikala uttryck och handlingar inom konst, filosofi och religion. Carlsson bokförlag.

– Det är lärorikt att diskutera fenomen utifrån olika disciplinära perspektiv. Radikala uttryck är något vi hör talas om varje dag. Bokens kapitel ger exempel som vart och ett både kan ge kunskap om och perspektiv på olika typer av radikalism, säger Kjell O. Lejon, professor i religionsvetenskap vid Linköpings universitet och redaktör för boken.

Idéer som ses som radikala kan ha olika utgångspunkter och helt olika målsättningar och det är vad författarna till boken vill lyfta.

Inte sällan skadar radikalismen både människor och samhällen. De senaste åren har samhällsdebatten kring radikalism haft ett särskilt fokus på olika slags våldsbejakande islamistisk extremism, och särskilt på Islamiska staten (IS). Ett kapitel belyser just detta. Boken beskriver också att det finns olika vägar till radikalisering.

– I inledningen tar jag upp en del processer och teorier som kan anses vara orsaker till en radikalisering. Det finns generellt sett olika vägar in i radikalisering och olika steg i radikaliseringsprocessen. Det kan vara viktigt att känna till detta för att kunna avbryta denna process i tid, innan den faller ut i handlingar som skadar oskyldiga människor, säger Kjell O. Lejon.

Men radikalism kan också leda till utveckling och positiv förändring. Ett sådant exempel som beskrivs i boken är hur Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed lyckades sluta ett fredsavtal mellan Etiopien och Eritrea efter en lång konflikt, och hur han på ett, i kontexten, radikalt sätt arbetat för att ena de många grupperingarna i landet.

Boken är den fjärde i ordningen av en serie antologier där forskare inom konstvetenskap, religionsvetenskap och filosofi samlat sig kring olika teman. I tidigare böcker har de behandlat ämnena döden, synen på ”den andre” och tankar om lycka.

Bok:
Radikalism - perspektiv på radikala uttryck och handlingar inom konst, filosofi och religion. Kjell O. Lejon (red.) (2022). Carlsson bokförlag.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En mobil hålls över en hand

Framtidens vård börjar i din mobil

Tänk dig att din mobil kan bli ett verktyg som hjälper dig att upptäcka tidiga tecken på sjukdom eller att följa din hälsa mellan läkarbesök. Det är visionen bakom ECIU University-kursen ”Health in Your Hands”.

Mikael Säberg.

Konstgräs i nordiskt klimat – en fråga om hållbarhet

Fotbollsplaner med konstgräs är bättre ur ett hållbarhetsperspektiv jämfört med naturligt gräs – men bara under vissa förutsättningar. Det har forskare vid LiU visat i en ny studie där de jämfört de olika planernas miljöpåverkan.

Nigel Musk.

25 år med Språk och kultur – Nigel Musk var med från början

Forskningsmiljön Språk och kultur bildades år 2000. Nigel Musk som i ungdomen lämnade London för Sverige har varit med från start. Här berättar han om miljöns utveckling och framtidens utmaningar.