27 februari 2025

WASP (Wallener AI, autonomous systems and software program)och WISE (Wallenberg Initiative Materials Science for Sustainbility) har nyligen beviljat bidrag till nio samarbetesprojekt, varav tre har deltagare från Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) vid Linköpings universitet (LiU) - en betydande framgång för IFM.

Vi har frågat IFMs prefekt, Örjan Danielsson, varför han tror att IFM har lyckats så väl, om IFMs historiska betydelse för svensk materialforskning, och hur han tror att IFM ska lyckas fortsätta vara ledande inom området.

Varför har IFM fått så många bidrag?

- LiU har länge haft framgångsrik forskning inom både AI och materialvetenskap. På IFM är vi vana vid att arbeta i tvärvetenskapliga projekt i samverkan med både andra institutioner och externa parter. Syftet med WASP-WISE pilotprojekten är att göra det möjligt för forskare inom de båda Wallenberg-finansierade programmen att prova nya idéer tillsammans i gränslandet AI/autonoma system och materialvetenskap. Att vi lyckas särskilt väl i den här typen av utlysningar, förutom att vi har duktiga forskare, tror jag beror på den relativa närheten vi har mellan olika delar av universitetet. Vi har lätt att hitta varandra helt enkelt, trots att vi jobbar inom olika discipliner. Det leder till genomtänkta projektidéer som verkligen utnyttjar styrkorna hos båda parter.

Vilken historisk betydelse har IFM för svensk materialforskning?

- Det är svårt att kvantifiera betydelsen, men helt klart har LiU och IFM betydelse för svensk materialforskning inte minst genom att många av de doktorer vi utbildar fortsätter på ledande positioner inom forskning och utveckling på olika företag som är beroende av materialforskning i alla slags former.

IFM har byggt upp en framgångsrik forskning under lång tid, och inom materialvetenskap har vi ett antal mycket starka forskningsmiljöer som funnits med länge. Så hade det inte varit om vår forskning inte hade varit betydelsefull. Även om vi inte är det enda svenska universitetet med forskning inom materialområdet så är min uppfattning att vi har ett gott rykte och att det vi gör håller hög kvalitet och är relevant både inom och utanför akademin.

Genom IFMs långa och goda relationer med en rad större och mindre företag vars hela affärsidé i grunden bygger på materialforskning är vi genom våra forskningssamarbeten med och bidrar till svensk materialforskning med både kunskap och kompetens.

Framtida strategier för att hålla sig i framkant?

- I grunden handlar det om att alla som jobbar här ska trivas och ha de bästa förutsättningarna att göra det man är bra på. Detta bidrar till viljan att skapa bra saker tillsammans, och gör det också lättare att rekrytera fler duktiga medarbetare. Det är dock inte unikt varken för IFM eller LiU.

Att skapa de bästa förutsättningarna för forskningen hos oss handlar bland annat om tillgång till forskningsinfrastruktur. Forskningen vid IFM är till stora delar helt beroende av tillgången till välutrustade och välfungerande labb. Utrustningarna i dessa labb behöver underhållas och uppdateras regelbundet för att vi ska kunna fortsätta bedriva framgångsrik forskning, vilket förstås kräver finansiering på olika sätt. Här är de externa forskningsbidragen avgörande.

Det handlar också om att underlätta olika former av samarbeten. Jag vill hävda att vi är för små för att konkurrera internt, både inom LiU och inom Sverige, och att vi har större möjligheter att åstadkomma excellent forskning tillsammans. För att lösa komplexa vetenskapliga problem krävs dessutom allt oftare samarbeten mellan forskare från olika discipliner. WASP-WISE pilotprojekten är bra exempel på detta.

Forskarna som fått bidraget

De forskare från LiU som fått bidraget är Zheng Zhao och Henrik Pedersen, Talha Bin Masood och Florian Trybel, Jan Rolfes och Emma Björk, samt Sebastian Mair.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Per Frankelius och Karolina Muhrman står framför en skärm och föreläser.

I Smaklabbet möts idéer om framtidens mat

Smarta traktorer som harvar och drönare som hittar ogräs. I takt med klimatförändringarna utmanas matproduktionen. Hur kan tekniken hjälpa oss, och hur kommer maten att smaka? I Smaklabbet utforskas framtidens livsmedel.

Jonas Rohdin, Steve Lien, Martin Vikblad och Chipo Ziyambe.

LiU och Stanford utvecklar drönarteknik för skogsbrandsövervakning

Studenter från Linköpings universitet och Stanford har utvecklat en drönare som kan hjälpa brandmän att bekämpa skogsbränder på ett säkrare och smartare sätt.

Många vill läsa program på LiU - antagningsbeskedet är här

Intresset för LiU:s utbildningsprogram har ökat, men totalt sett har något färre antagits jämfört med förra hösten. Samtidigt har vissa program, som Läkarprogrammet och vissa civilingenjörsprogram, tagit in fler studenter.