Gängvåld i fokus för ny rapport

De senaste 20 åren har gängskjutningar blivit vanligare i Sverige. Något som oroar Stefan Holgersson, docent i informatik vid Linköpings universitet och professor i polisvetenskap vid universitet i Oslo. I rapporten ”Hur kan polisen tackla gängskjutningar?” går han igenom polisens arbete med gängskjutningar, från hur polisens aktioner mot gängskjutningar ser ut, som operation Rimfrost, till olika typer av strategier inom polisen.

– Många tror att polisens resurser är avgörande för möjligheten att komma tillrätta med skjutningarna. Vår rapport sätter i stället fokus på hur resurserna används och vilka strategierna är. Det är angeläget att politiker förstår allvaret i de brister som kommer fram eftersom polisen är en viktig aktör i sammanhanget, säger Stefan Holgersson som själv är polis, men inte är rädd för att sticka ut hakan och peka på det som felar.

Stefan Holgersson menar att bristen på analytisk förmåga hos polisen gör att arbetet med gängskjutningar försvåras. Polisen måste göra noggrannare analyser och arbeta mer problemorienterat, inte bara rycka ut tillfälligt. De måste också i större utsträckning arbeta med andra aktörer för att minska skjutningarna.

Rapporten tar bland annat upp arbetet med operation Rimfrost, polisens nationella insats mot gängvåld, som enligt rapporten skönmålats. Rapporten menar att polisens arbete inte är så lyckat som Polisen presenterar det och att statistiken vid uppföljning visar något annat. ”Vapen” kan i statistiken visa sig vara annat än skjutvapen, som exempelvis tårgas. Rapporten menar att operation Rimfrost inte har föregåtts av en genomarbetad analys eller utarbetad plan.

Två av rapportens fem kapitel är skrivna av forskarkollegan Johannes Knutsson, professor emeritus vid universitetet i Oslo. Tillsammans har de gått igenom pressmeddelanden från polisen och polischefers yttranden i media samt analyserat polisregister för att se hur den svenska polisen arbetat med gängskjutningar.

Rapporten pekar på att de problem som polisen brottas med i förhållande till gängskjutningar beror på en utpräglad hierarkisk ledarstil. Målgruppen för rapporten är inte främst andra forskare, utan verksamma poliser och politiker som är intresserade av frågan.

– Polisen behöver ändra den rådande ledarskapsfilosofin som ligger som en våt matta över organisationen. För att lyckas behövs det bytas ut personer som har haft höga chefspositioner och andra nyckelpositioner under lång tid. Politiker måste förstå hur illa bevänt det är och ställa hårda krav om förändringar.

Det är dock inte bara hos polisen som problemet med gängskjutningar ligger, menar rapporten.

–Vårt rättssystem har en oförmåga att hantera unga återfallsbrottslingar. Det finns även många andra faktorer som i hög grad påverkar förutsättningarna att komma tillrätta med problemet, säger Stefan Holgersson.

Rapporten är den fjärde inom ramen för det Forte-finansierade projektet ”Polisarbete i socioekonomiskt utsatta områden i Sverige – utmaningar och möjligheter för polisen och rättsväsendet att lyckas med sitt uppdrag när det existerar parallella maktstrukturer i ett område”. Rapporten finansieras också av Handelsbankens forskningsstiftelser.

Hur kan polisen tackla gängskjutningarna? Stefan Holgersson (red). Linköping: Linköping University Electronic Press, 2020.

Kontakt:

stefan.holgersson@liu.se