04 oktober 2023

Det är inte alla som plötsligt får ett mejl från Carl-Johan Bonnier med en inbjudan till möte på Bonniers huvudkontor i Stockholm. Men så blev det för professor Hans Sjögren som nu kommer att göra en vetenskapligt grundad undersökning av hur mediejätten utvecklats under åren 1990 till 2020. 

Porträttbild av Hans Sjögren.
Charlotte Perhammar
– Det var egentligen inte första gången mina vägar korsades med familjen Bonnier utan sex år tidigare var jag på bokmässan i Göteborg och presenterade min bok Familjedynastier. I publiken satt Albert Bonnier och efteråt kom han fram och sträckte över sitt visitkort till mig. Sedan den dagen är hans visitkort det enda jag burit med mig i plånboken, säger Hans Sjögren, professor i ekonomisk historia och institutionell ekonomi på LiU.

Men nu var det dags att mötas igen, 20 våningar upp på Bonniers huvudkontor, på bordet framför dem ligger boken Änkor med makt som Hans Sjögren skrivit och det dröjer inte länge innan Carl-Johan Bonnier tar upp den, bläddrar mellan sidorna och berömmer hans sätt att skriva. Efter en stund inser Hans Sjögren att boken är det sista exemplaret som han samma vår skickat till Lars Strannegård, rektor på Handelshögskolan i Stockholm.

– Det visade sig att Lars Strannegård lämnat den till familjen Bonnier. Det går inte att beskriva det på något annat sätt än att det kändes magiskt. Om jag inte skickat boken till Lars som i sin tur lämnat den vidare, så hade allt detta kanske inte hänt, säger Hans Sjögren.

Efter några fler möten med familjen Bonnier på huvudkontoret stod det klart att Hans Sjögren var den som erbjudits anslaget på drygt 6 miljoner kronor. Tillsammans med en assistent ska han nu på vetenskaplig grund fram till år 2027 studera Bonnier Group från 1990 till 2020.

– Boken ska handla om branschmässig förnyelse, bolagsstyrning och företagsstrukturell omvandling, med en epilog över perioden efter 2020. Den kommer beröra hur digitaliseringen har förändrat mediebranschen med bland annat digitala tidningar, e-böcker, ljudböcker och så vidare. Jag kommer genomföra intervjuer med kända och okända personligheter inom koncernen och få deras syn på vad som har hänt, säger Hans Sjögren.

Bonniergruppen är Nordens största mediekoncern. Sverige har en betydande medieforskning och det finns flera forskare och även journalister på Bonnierkoncernen som skrivit om branschen. Men det Hans Sjögren tillför är just hans spetskompetens inom arkivbaserade studier om familjeföretag.

– Jag kommer att botanisera i deras gigantiska arkiv och gå igenom alla beslut som tagits på styrning- och ledningsnivå. Eftersom jag är ekonomhistoriker är jag van vid företagsarkiv. Jag har fått familjens förtroende att visa sådant som aldrig tidigare sett dagens ljus. Det handlar helt enkelt om att visa medaljens fram- och baksida, säger Hans Sjögren

Tillsammans med sin assistent som är disputerad forskare inom mediaområdet kommer de att ta sig an uppdraget och har sitt första besök i Bonniers arkiv nu under hösten.

– Hur tänkte man när man tog viktiga affärsbeslut? Jag ska sätta mig in i deras position utan att snegla på konsekvenserna. Det låter som en deckare, men det är så historia framlänges fungerar, att försöka bortse från hur historien fortsatte, säger Hans Sjögren.

Är det vanligt att uppdrag kommer direkt från företag?
– Nej, det är inte så vanligt att det går till på det här sättet. Det är mer vanligt inom andra fakulteter att företag samarbetar med forskare. Vi är snarare lite rädda, eftersom vissa uppdragsgivare bara vill ha en jubileumsskrift med fina bilder. För mig spelar det mindre roll var pengarna kommer ifrån – det viktiga för mig är att jag garanteras tillämpa vetenskaplig metod, säger Hans Sjögren.

Finns det någon kritisk punkt i det här uppdraget?
– Det ligger ett problem i att undersökningen gäller vår egen tid och att människorna vi undersöker fortfarande lever. Det kan även förekomma känsliga personuppgifter och avslöjanden av affärshemligheter. Men det är sådant vi får ta ställning till då, säger Hans Sjögren.

Hur blir det med deltidspensionen nu?
– Jag är delpensionär sedan förra året men börjar från årsskiftet arbeta 100 procent igen.  Många säger att forskare bara blir bättre med åren. Unga forskare är kanske snabbare i huvudet men vi gamlingar har erfarenheten och det långa läsandet som styrka. Min handledare är 82 år och skriver fortfarande även om han inte tar på sig lika ambitiösa projekt längre, men så länge det skapar mening - varför inte fortsätta? säger Hans Sjögren.


Kontakt

Relaterade nyheter 

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Bild på en leende man i med glasögon och en blå skjorta

AI som gör nytta i samhället

Hur kan artificiell intelligens förbättra exempelvis lokaltrafik, vård och nationella transporter? En forskargrupp vid LiU arbetar med att utveckla AI för samhällsnytta.

En person tittar in i kameran.

Jan-Ingvar Jönsson ny ordförande för ECIU

Rektorn vid Linköpings universitet, Jan-Ingvar Jönsson, har blivit utsedd till ny ordförande för det europeiska nätverket för innovativa universitet i Europa, ECIU.

Porträtt på två tjejer som kramar varandra

Spex-SM i Linköping för första gången

I maj arrangeras SM i studentspex i Linköping för första gången. Holgerspexet och Linköpings Studentspex, universitetets två spexföreningar, laddar för tävlingen med ett gemensamt bidrag.