25 november 2024

Vi människor tar avstånd från helt neutrala produkter om de gillas av personer som har politiska åsikter vi inte tycker om. Det framgår av fyra studier från Linköpings universitet. Beteendet förstärks dessutom om vi måste ta ställning när andra ser på.

Kvinna som äter en chokladbit.
 Choklad som gillas av politiska motståndare blir mindre tilltalande Fotograf: Makidotvn

Politiskt avståndstagande påverkar oss djupare än vi tidigare känt till och styr våra val även när det är helt irrelevant. Till och med choklad kan bli politisk, visar studierna.

– Ur ett socialt perspektiv kan det dessvärre vara rationellt att ta avstånd från de här neutrala sakerna, men det bidrar ytterligare till ett polariserat samhälle, säger biträdande professor Arvid Erlandsson vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid LiU.

I fyra delstudier har forskarna undersökt människors inställning till helt opolitiska produkter före och efter att dessa kopplats till personer eller grupper med olika politiska åsikter. Så vitt känt är detta första gången det här har studerats. Resultaten presenteras i tidskriften Personality and Social Psychology Bulletin.

Kläder och politik

Den första undersökningen gällde kläder. De drygt 600 deltagarna fick först se ett antal bilder på personer som bar kläder i formell stil. Personernas huvuden var dolda.

Deltagarna fick ge sitt omdöme om design, passform och färg och hur gärna de skulle köpa kläderna. De fick också uppge sin åsikt om de politiska partierna. Därefter fick de värdera kläderna på nytt, men den här gången syntes personernas ansikten. Det visade sig tillhöra kända svenska politiker.

Vetskapen om det kanske kan göra att man tänker sig för en extra gång.

Det påverkade tydligt resultatet i andra omgången. Kläder som bars av en politiker från deltagarnas minst gillade parti upplevdes nu oftare som mindre snygga än vid första bedömningen.

Choklad och politik

I nästa studie fick drygt 800 deltagare först poängsätta åtta kända chokladmärken, samt ange sin politiska inställning. Därefter delades de upp i grupper för en andra omgång. En grupp fick veta att en tidigare pilotundersökning visat att deras politiska motståndare tyckte bäst om en viss choklad. En andra grupp fick istället veta vilken sort den egna sidan föredrog. Därefter fick de göra en ny bedömning.

Det visade sig att choklad som gillades av politiska motståndare nu blivit påtagligt mindre tilltalande. Däremot blev inte sorter som gillades av den egna sidan mer populära.

– Det handlar mindre om att du söker dig till det som din egen sida gillar och mer om att du undviker det som gillas av motståndarsidan, sammanfattar Arvid Erlandsson.

Porträttbild på Arvid Erlandsson utomhus.
Biträdande professor Arvid Erlandsson.

Välgörenhet och politik

I en tredje studie undersöktes på samma sätt villigheten att skänka pengar till olika välgörenhetsorganisationer. Drygt 1200 personer deltog och resultatet blev det samma som i tidigare delstudier. Deltagarna var mindre benägna att ge pengar till organisationer som de fått veta föredrogs av politiska meningsmotståndare.

Forskarna tror att vi omedvetet beter oss så här för att upprätthålla en konsekvent självbild. Vad deltagarna inte visste var att pilotundersökningen visat att alla – oavsett politisk hemvist – egentligen hade gillat samma chokladsorter och samma välgörenhetsorganisationer.

Grupptryckets betydelse

I den sista studien deltog 1295 personer. De fick också välja mellan produkter, men med en skillnad. En grupp fick göra sina val medan de observerades av animerade ansikten som de fått veta tillhörde deras egen politiska gruppering. Det visade det sig att tendensen att ta avstånd från sådant som politiska motståndare gillar förstärktes ytterligare. Forskarnas slutsats är att vi lägger stor vikt vid hur vi framstår inför andra.

– Vetskapen om det kanske kan göra att man tänker sig för en extra gång, istället för att bara gå på magkänsla, menar Arvid Erlandsson.

Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet.

Artikel: Politically contaminated clothes, chocolates, and charities: Distancing from neutral products liked by outgroup or ingroup partisans, A Erlandsson, A Nilsson, J Rosander, R Persson, L Van Boven , Personality and Social Psychology Bulletin, publicerad online 20 november 2024, doi.org/10.1177/0146167224129839

Kontakt

Fler nyheter

Fyra personer i fåtöljer på scen.

AI kan boosta bättre ekonomiska beslut

Har du ingen större finansiell kunskap – eller är ekonomiska frågor något du gärna blundar för? Då finns det stora möjligheter att AI kan vara till hjälp, menar LiU-forskaren Kinga Barrafrem.

Nathalie Hallin och Hajdi Moche i samtal.

Religiösa är inte mer generösa – med ett undantag

Troende är inte mer generösa än ateister – så länge de inte vet vad mottagaren tror på. Då ökar givmildheten påtagligt, men framför allt för att man ger mer till dem med samma religion. Det visar en undersökning från Linköpings universitet.

En kvinna ligger i skiktröntgen.

JEDI-lab

Målet med vår forskning är att förstå vardagligt beslutsfattande och dess bakomliggande processer, både på individnivå och på samhällsnivå. Vi undersöker samspelet mellan intuition, reflektion och emotion i ekonomiskt beslutsfattande.

Organisation

Senaste nytt från LiU

Samling av bilder på uppskjutning av raket, och man i laboratorium.

Han fick se sitt studentprojekt skjutas ut i rymden

I våras blev han färdig civilingenjör, bland annat efter ett projektarbete som skulle tåla en rymdfärd. Sent i november 2024 stod han på den svenska rymdbasen Esrange i Kiruna och fick se raketen lyfta.

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.