06 maj 2025

Christina Hansen Wheat har nyligen börjat sin anställning som biträdande universiteteslektor vid LiU, finansierad av Early Career Grant från Formas. Hon hör till biologiavdelningen vid institutionen för fysik, kemi och biologi. Här är Christinas ambition att etablera ett långsiktigt forskningsprogram med mål att besvara en rad frågor om djurs beteende.

Fokus för Christinas forskning är hur beteende påverkar djurs liv. Hennes studier undersöker utvecklingen och evolutionen av beteende över tid, och hur faktorer som social miljö, fysiologi, klimat och habitat påverkar beteendet.

Christina tog sin masterexamen i beteendeekologi vid Köpenhamns universitet i Danmark, där hon arbetade med präriekatträvar i Colorado, USA. Därefter flyttade hon till
Christina sitter på marken med en varg i knät
Fotograf: Peter Kaut
Sverige för sin doktorsexamen i etologi vid Stockholms universitet, där hon studerade vargar och hundar för att utforska beteendeutvecklingen under domesticering. Hennes postdoktorala arbete vid Lunds universitet, Max Planck Institute of Animal Behaviour och University of Zürich, fokuserade på socialt beteende, evolution och samarbete hos fåglar.

Att Christina valde Linköpings universitet beror på dess långa tradition av etologisk forskning. "Linköpings universitet har en stark tradition av mångsidig etologiforskning som passar väl ihop med mina egna forskningsintressen. Det är en perfekt plats för mig att starta min karriär. Jag ser fram emot insiktsfulla samarbeten i en dynamisk forskningsmiljö vid ett universitet som också erbjuder utmärkt undervisning i etologi på både kandidat- och masternivå," säger hon.

För närvarande håller Christina på att etablera sin forskargrupp och har som mål att även involvera grund- och masterstudenter i forskningsprojekt. Hennes långsiktiga mål är att utveckla ett forskningsprogram som använder hundar som modellart för att besvara frågor som relaterar till djurs beteende, beteendeekologi och beteendeutveckling.

Christinas forskning är applicerbar på djurvälfärd, artbevarande och grundforskning. Just nu är hon i starten av ett fyraårigt projekt för att ta reda på om beteendeproblem hos sällskapshundar är kopplade till störningar i tidig beteendeutveckling. Detta kommer innebära screening av tusentals hundar världen över med hjälp av enkäter, samt genomförande av beteendetester på en del av dessa hundar.

"Beteendeproblem är tyvärr mycket vanliga hos våra sällskapshundar, med upp till 80% av hundarna i Europa, Australien och USA som uppvisar maladaptiva beteenden, vilket inkluderar överdriven rädsla, ångest och även aggression mot människor och andra hundar. Maladaptiva beteenden hos hundar kan utgöra en risk för folkhälsan och är potentiellt skadliga för hund-människa-relationen, men är också mycket skadliga för hundens välfärd. Ändå har vi en förvånansvärt dålig förståelse för de underliggande orsakerna till dessa beteendeproblem. Genom att försöka förbättra vår förståelse av beteendeproblem hos hundar har detta projekt olika samhälleliga fördelar, såsom att öka vår förståelse för hundbeteende, vilket i sin tur kommer att förbättra välfärden för både hundar och ägare," förklarar Christina.

Christina Hansen Wheats forskning finansieras av ett fyraårigt Early Career Grant från Formas och hon kommer snart att utlysa en doktorandtjänst.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Skylt som pekar mot Almedalen i Visby.

Försvarsfrågorna lyfts i Almedalen

Demokrati och politik javisst, men också AI i många olika former och innovation kopplat till vårt totalförsvar – det är det som LiU-deltagare pratar om under årets Almedalsvecka.

Simon Larsson spelar sänka skepp.

Spelet man gärna förlorar – i alla fall en solig dag

En vattentank, gamla brandsläckare, rör – och en hel del annat. Nej, det är inte delarna till ett nytt brandsläckningssystem. Studenter vid LiU har konstruerat och byggt något helt annat: Ett Sänka skepp-spel i storformat – med en twist.

Forskare och studerande presenterar i labbmiljö.

Industrin fick se det senaste inom robotforskningen

Datorer och robotar som får instruktioner på människors talade språk, och som används inom exempelvis tillverkningsindustrin. Nu visar forskarna upp de senaste projekten för LiU:s samverkanspartners.