− Vi både överproducerar och överkonsumerar. Och alla vet att det är ohållbart. Ingen kan ha missat det. Så enkelt är det, konstaterar Marianna Lena Kambanou, som är biträdande universitetslektor vid Linköpings universitet.
I Sverige finns förutsättningarna: En bra infrastruktur med källsortering och återvinningsstationer. Men även annat viktigt som samarbetsförmåga och innovationsstöd. Ändå är bara cirka sju−åtta procent av svensk ekonomi cirkulär. Det betyder att vi slösar på resurserna.
Foto Charlotte Perhammar − Det är en vision, men samtidigt är det en mycket starkt uttalad vision från EU och dess medlemsländer. Vi måste använda våra resurser på ett mycket smartare sätt. Det handlar om allt från vad och hur vi ska producera, med vilket material till hur vi använder och återanvänder.
Hon tillhör en grupp vid Linköpings universitet som forskar i samverkan med företag och entreprenörer. Syftet är att ta fram metoder som ska fungera och stödja en cirkulär ekonomi.
Enligt Marianna Lena Kambanou talar vi för lite om hur cirkulär ekonomi och grön omställning kommer att påverka oss.
Kommer vissa jobb att sluta finnas?
− Ja, och det är en av de saker vi måste diskutera i samhället. Men det kommer också nya jobb. Ett enkelt exempel: Ett förbud mot plastsugrör kan betyda uppsägningar i sugrörsfabriken. Då ökar produktionen av papperssugrör. Det kan vara bättre ur miljösynpunkt. Men i längden behöver vi minska på alla engångsprodukter, och skära ned på den totala konsumtionen.
Ett liknande resonemang finns om återbruk av redan befintliga produkter. Om man använder ett bord två−tre gånger längre innan det slängs till återvinning, så kanske det behövs färre nytillverkade bord.
I en sådan cirkulär modell skapas nya tjänster, och med dem nya jobb:
− Bordet ska transporteras till någon som ska tvätta, laga, måla och sedan kanske lägga det ut på en sajt för försäljning. Eller bygga om det till något annat. Och så ska det kanske skickas med bud till en köpare. Nya tjänster skapas längs vägen.
Det är här forskningen kommer in. Cirkulär ekonomi handlar om att få största nyttan av resurserna. Omställningen måste förvandlas till en bra affär.
− Kunden måste vilja ha produkterna. Annars finns det ingen marknad. Och processerna måste fungera utan att driva alltför stora kostnader. Det kan till och med bli billigare att köpa nytt. Därför måste de här modellerna utvecklas.
Arbetskläder
Tillsammans med sin grupp har hon till exempel undersökt möjligheten att återanvända hantverkares arbetskläder.
− Vi har tittat på olika flöden för att kunna rengöra och distribuera hantverkarnas arbetskläder. Det fungerar ju till exempel inom sjukvården. Men i det här fallet var intresset lågt och det var svårt att hitta lönsamheten.
De har ändrat affärsmodellen och studerar nu reparation av kläderna.
− Där kan intresset vara större. Vi ser också att det finns en stor brist på skräddare i Sverige, vilket borde kunna bli viktigt i en cirkulär ekonomi eftersom det slängs mycket inom textilindustrin.
I ett EU Horizon 2020-projekt, som heter CORALIS, samarbetar LiU-forskarna med tre stora industrikluster i Italien, Spanien och Sverige. Det handlar om hur industrierna skulle kunna dela på restprodukter från varandra. LiU-forskarnas uppdrag är att studera prissättningar och hur avtalen mellan industrierna kan skrivas.
− Japan, Tyskland, Ghana, Sverige … Grekland. Vi är en internationell grupp. Det är väldigt skönt och ger oss många perspektiv på de här ganska komplexa frågorna. Jag trivs med det. Jag kommer aldrig att vilja vara i en monokultur, säger hon.
Foto Charlotte Perhammar Själv är hon född i England och uppvuxen i Grekland. Morföräldrarna kom från Sverige och England. Hon tog sin kandidatexamen inom Management Science and technology i Aten, gick mastersprogrammet Environmental management and policy i Lund och doktorerade sedan vid Linköpings universitet.
Varför blev du intresserad av cirkulär ekonomi?
− I grunden har jag en jättestor oro för framtiden. Ett slags klimatångest. Det är mitt val att använda mitt arbetsliv för att försöka göra mitt så att vi går åt rätt håll. Här vid Linköpings universitet kopplar man forskningen till näringslivet. Jag kan företagande, och den delen av cirkulär ekonomi. Där kan jag bidra med något.
I Sverige finns förutsättningarna: En bra infrastruktur med källsortering och återvinningsstationer. Men även annat viktigt som samarbetsförmåga och innovationsstöd. Ändå är bara cirka sju−åtta procent av svensk ekonomi cirkulär. Det betyder att vi slösar på resurserna.
En vision
Marianna Lena Kambanou slår ut med handflatorna i luften och skakar dem lite. Hon vet att begreppet ”cirkulär ekonomi” är svårt.Hon tillhör en grupp vid Linköpings universitet som forskar i samverkan med företag och entreprenörer. Syftet är att ta fram metoder som ska fungera och stödja en cirkulär ekonomi.
Nya modeller
− Vi testar idéer och affärsmodeller. Kunderna är viktiga. Vi behöver hitta modeller där kunderna är intresserade av återbruk. Som forskare studerar vi återkommande mönster och metoder som går att tillämpa på flera olika verksamheter.Enligt Marianna Lena Kambanou talar vi för lite om hur cirkulär ekonomi och grön omställning kommer att påverka oss.
Kommer vissa jobb att sluta finnas?
− Ja, och det är en av de saker vi måste diskutera i samhället. Men det kommer också nya jobb. Ett enkelt exempel: Ett förbud mot plastsugrör kan betyda uppsägningar i sugrörsfabriken. Då ökar produktionen av papperssugrör. Det kan vara bättre ur miljösynpunkt. Men i längden behöver vi minska på alla engångsprodukter, och skära ned på den totala konsumtionen.
Ett liknande resonemang finns om återbruk av redan befintliga produkter. Om man använder ett bord två−tre gånger längre innan det slängs till återvinning, så kanske det behövs färre nytillverkade bord.
Nya jobb kommer
− Men det kan betyda att många nya tjänster ser dagens ljus. Allt bygger på att bordet, som ”familjen X” inte vill ha, kommer tillbaka in i systemet i stället. Bara i sista hand ska det brytas isär och återvinnas.I en sådan cirkulär modell skapas nya tjänster, och med dem nya jobb:
Kunden måste vilja ha produkterna. Annars finns ingen marknad
− Bordet ska transporteras till någon som ska tvätta, laga, måla och sedan kanske lägga det ut på en sajt för försäljning. Eller bygga om det till något annat. Och så ska det kanske skickas med bud till en köpare. Nya tjänster skapas längs vägen.
Det är här forskningen kommer in. Cirkulär ekonomi handlar om att få största nyttan av resurserna. Omställningen måste förvandlas till en bra affär.
− Kunden måste vilja ha produkterna. Annars finns det ingen marknad. Och processerna måste fungera utan att driva alltför stora kostnader. Det kan till och med bli billigare att köpa nytt. Därför måste de här modellerna utvecklas.
Arbetskläder
Tillsammans med sin grupp har hon till exempel undersökt möjligheten att återanvända hantverkares arbetskläder.
− Vi har tittat på olika flöden för att kunna rengöra och distribuera hantverkarnas arbetskläder. Det fungerar ju till exempel inom sjukvården. Men i det här fallet var intresset lågt och det var svårt att hitta lönsamheten.
De har ändrat affärsmodellen och studerar nu reparation av kläderna.
Det finns en stor brist
på skräddare i Sverige
− Där kan intresset vara större. Vi ser också att det finns en stor brist på skräddare i Sverige, vilket borde kunna bli viktigt i en cirkulär ekonomi eftersom det slängs mycket inom textilindustrin.
I ett EU Horizon 2020-projekt, som heter CORALIS, samarbetar LiU-forskarna med tre stora industrikluster i Italien, Spanien och Sverige. Det handlar om hur industrierna skulle kunna dela på restprodukter från varandra. LiU-forskarnas uppdrag är att studera prissättningar och hur avtalen mellan industrierna kan skrivas.
Avfall blir till någons guld
− Någons avfall kan vara någon annans guld. Men det finns utmaningar. Till exempel är det inte säkert att man kan garantera tillgången på restprodukter eftersom den produktionen blir ojämn, säger Marianna Lena Kambanou.Jag kommer aldrig attGruppen hon arbetar i består av olika kompetenser inom bland annat ekodesign, management/industriell organisation och tillverkningsprocesser. Och det är många nationaliteter bland forskarna.
vilja vara i en monokultur
− Japan, Tyskland, Ghana, Sverige … Grekland. Vi är en internationell grupp. Det är väldigt skönt och ger oss många perspektiv på de här ganska komplexa frågorna. Jag trivs med det. Jag kommer aldrig att vilja vara i en monokultur, säger hon.
Varför blev du intresserad av cirkulär ekonomi?
− I grunden har jag en jättestor oro för framtiden. Ett slags klimatångest. Det är mitt val att använda mitt arbetsliv för att försöka göra mitt så att vi går åt rätt håll. Här vid Linköpings universitet kopplar man forskningen till näringslivet. Jag kan företagande, och den delen av cirkulär ekonomi. Där kan jag bidra med något.
