Bilden av internet
Grafisk illustration av internet. Ju blåare färg desto fler kontakter i nätverken.
I avhandlingen Coordinating the Internet: Thought styles, technology and coordination vänder och vrider Fredrik Lindeberg på frågor som vad internet egentligen är, vem som kontrollerar det och vem som kan bestämma vad internet är? Eller om det inte går att kontrollera, avsiktligen?
Många frågeställningar handlar i grund och botten om makt, något som också diskuterades mycket vid disputationen (15/6 2021). Att diktaturer kontrollerar internet tycker säkert de flesta är fel, men vad säger vi om demokratier försöker göra det? Internet påverkar ju nästan allting och all politisk styrning skulle innebära en långtgående form av makt.
- Kanske är internet så viktigt och påverkar oss så mycket att det är fullt rimligt om det inte går att styra i någon större utsträckning av en eller ett fåtal aktörer. Jag personligen lutar i alla fall åt den åsikten, säger Fredrik Lindeberg.
Huaweis new IP
När internet skapades byggdes det upp utan centrala makt- och kontrollfunktioner, och utan möjlighet till exempel stänga av delar av nätverket. Ursprungligen gjordes det mest av tekniska skäl – öppna system är lättast att utveckla och förfina – men efter hand har den öppenheten utvecklats till en ideologi.
Fredrik Lindeberg kallar den tankestilen, eller perspektivet, interoperabilitetstankestilen och menar att inställningen var helt dominerande fram till för ungefär 20 år sedan. Därefter har öppenheten och decentraliseringen utmanats både av en marknadstankestil – där företag försöker tjäna pengar på Internet – och en byråkratitankestil, där politiker och andra makthavare diskuterar lagstiftning och reglering av internet.
Ett exempel är företaget Huaweis förslag till nytt internetprotokoll, ”new IP”, som bland annat skulle göra det möjligt att stänga av vissa användare från internet. IP-protokoll är de kommunikations-protokoll som används för överföring av information på internet och där versionerna IPv4 och IPv6 dominerar i dag.
- Byråkratiperspektivet kan ha helt olika utgångspunkter och olika mål. Det är viktigt att komma ihåg. Det kan vara diktaturer som försöker kontrollera internet, men det kan också vara demokratiska stater som försöker få bort avarter och skydda den personliga integriteten. Jag lägger ingen värdering i begreppet i sig, säger Fredrik Lindeberg.
Nätneutralitet
Ett område där de tre tankestilarna krockar gäller så kallad nätneutralitet. I interoperabilitetsperspektivet ses det för innovationens och utvecklingens skull som nödvändigt att innehållet och nätverket är ömsesidigt oberoende, vilket i praktiken innebär nätneutralitet. Detta krockar med byråkratiperspektivet då regleringar oftare innebär begränsningar för att skydda än för att tillåta.
Också marknadstankestilen – där företag försöker låsa in material och skapa marknadsbarriärer – blir något som kommer i konflikt med den interoperabla tanken.
- Samtidigt är det också så att kommersiella företag kan ha helt olika intressen, säger Fredrik Lindeberg.
- Aktörer som säljer tjänster gynnas av nätneutraliteten där nätägarna inte kan lägga sig i vad som förmedlas i näten. Nätägarna å sin sida kan ha intresse av regleringar som innebär att de kan styra innehållet och sälja det direkt till konsumenterna.
Och vad tror du om framtiden, åt vilket håll utvecklas internet då?
- Jag tror att det går mot ett mer vertikalt integrerat nätverk där vinstdrivande organisationer och byråkratier påverkar mer än i dag. Men jag hoppas att det inte händer så mycket alls. Jag har faktiskt svårt att se att skulle kunna styras, eller inte styras, mycket bättre än i dag.
Den tvärvetenskapliga avhandlingen mynnar också ut i en konceptualisering, beskrivning, av vad internet faktiskt är, med Fredrik Lindebergs ord: en arkitektur och uppsättning protokoll för best-effort digital end-to-end kommunikation som kan utföras av användare genom adhokratiska processer baserat på interoperabilitetsideal.
