LiU – en mötesplats för tvärvetenskapen

Claes-Fredrik Helgesson har tidigare varit verksam vid Institutionen för Tema på LiU. Han är numera professor i teknik och social förändring samt föreståndare och vetenskaplig ledare på Circus (Centre for Integrated Research on Culture and Society) på Uppsala universitet. Amelie Eriksson Karlström är professor i molekylär bioteknologi och skolchef för Kemi, bioteknologi och hälsa vid KTH. De båda är inbjudna som föreläsare vid ett tvärvetenskapligt seminarium för LiU:s forskare.

Hur är tvärvetenskapens status inom akademin just nu? Ges det utrymme för utbyte av kunskap mellan disciplinerna och att verka "på tvären"?

– Jag tycker att tvärvetenskapens status är god. Det finns i dag en accepterad idé om att samarbete mellan olika forskningsdiscipliner är nödvändigt för att utveckla nya forskningsområden. Många finansiärer ser positivt på bredare konstellationer av forskare från olika discipliner och det har blivit naturligt att samla olika kompetenser när ett nytt projekt planeras, säger Amelie Eriksson Karlström.
– Det kommer alltid att finnas möjligheter för forskare att undersöka och pröva nya vägar. Tvärvetenskapliga initiativ har också, sedan länge, lyfts fram som en viktig väg för att möta komplexa utmaningar. Sedan finns det naturligtvis motkrafter som driver mot en ökad fragmentering och specialisering. Jag skulle önska att förmågan att göra tvärgående kunskapssynteser hade en högre status än vad den har idag, säger Claes-Fredrik Helgesson.

Finns det en inbyggd motsättning mellan det som kan kallas "spetsforskning" och ett mer tvärvetenskapligt angreppssätt? Eller finns det möjligheter till en fruktbar kombination?
– Jag tror att en djup ämneskunskap är en förutsättning för att kunna lyckas även i tvärvetenskaplig forskning. Det behöver inte finnas någon motsättning mellan spetsforskning och tvärvetenskap, men man behöver dock vara medveten om att det ofta är en längre startsträcka i ett tvärvetenskapligt projekt, vilket gör att det kan ta längre tid att nå resultat. Om man talar om mångvetenskaplig eller multidisciplinär forskning, där avståndet mellan disciplinerna är ännu längre, kan det vara svårare att ”hitta varandra” och nå fruktbara resultat, säger Amelie Eriksson Karlström.

– Ibland framhålls att det finns en sådan motsättning, men jag är osäker om det är en användbar tankemodell för att skapa goda möjligheter för god forskning att utvecklas. Möjligen kan en sådan motsättning finnas när det råder en konkurrens om hur forskningsfinansiering ska fördelas, säger Claes-Fredrik Helgesson.
​

Vad tänker du prata om under det tvärvetenskapliga seminariet den 18 september?
- Jag kommer att prata om mina egna erfarenheter av tvärvetenskapliga projekt och forskningsprogram och ge exempel på utmaningar man kan stöta på, säger Amelie Eriksson Karlström.
- Jag tänker tala om tvärvetenskapens många skepnader och vad jag lär mig på Circus. ett forskningsstödjande centrum som funnits i drygt fem år och som utifrån en bas i humaniora och samhällsvetenskap har till uppgift att stödja utvecklingen av tvär- och mångvetenskapliga forskningssamarbeten inom Uppsala universitet, summerar Claes-Fredrik Helgesson.