Hela 195 av världens länder har godkänt rapporten. Det ser Björn-Ola Linnér som mycket värdefullt.
- I en turbulent tid som denna är det fantastiskt att regeringar världen över i den framförhandlade sammanfattningen har enats i ett gemensamt budskap från forskarvärlden, säger han.
Tusentals studier
Björn-Ola Linnér. Foto David BrohedeBakom rapporten ligger tusentals studier från forskare över hela världen. Rapporten är en sammanfattning som länderna efter förhandlingar har enats om.
- Men den här gemensamma nämnaren är trots förhandlingarna väldigt kraftfull. Till exempel slår rapporten fast att människan har påverkat den globala uppvärmningen. Och att det är högst osannolikt att flera extrema klimathändelser, som bränderna i USA, skulle ha inträffat om det inte vore för människans klimatpåverkan, förklarar Linnér.
Detta är den första av fyra rapporter. Den fokuserar på klimatvetenskapen, alltså på vad som driver klimatet. Nästa rapport väntas komma under 2022 och ska handla om effekterna av klimatförändringarna och om anpassning. Den tredje rapporten ska handla om hur vi kan minska vår klimatpåverkan. Och den fjärde är en syntesrapport, som knyter samman resultaten.
LiU-forskning
Vid Linköpings universitet, på bland annat Tema miljöförändring, pågår forskning som är direkt kopplad till de här frågorna, både klimatpolitiska och naturvetenskapliga. Professor David Bastviken studerar metoder för att mäta växthusgaser, och hans forskargrupp har bland annat identifierat ett av de största metanutsläppen i naturen – som kommer från sjöar.
- Det finns alldeles för få faktiska mätningar av metan i världen. I stället bygger man ofta rapporter om växthusgaser på olika modeller, i flera lager.
Vi behöver göra många fler lokala mätningarDavid Bastviken understryker att det inte är något fel på modellerna.
- Nej, de fungerar. Men vi behöver göra många fler lokala mätningar och lägga in resultaten i modellerna. De som äger marker eller olika typer av anläggningar behöver veta var de har sina utsläpp för att kunna åtgärda dem.
Här utvecklar LiU-forskarna mätmetoder, som en ”växthusgas-kamera” och metoder för att skanna av utsläpp med drönare. Eller en mini-sensor som man ska kunna bygga själv, med lättköpta delar.
Hur åtgärdar man metanutsläpp?
- Det finns olika sätt. Vi behöver upptäcka och åtgärda läckage från all metangashantering i samhället. I jordbruket kan det handla om gödselhantering, odlingsmetoder, och vilken typ av mat man ger till sin boskap. Vattennivån i mark och våtmarker eller näringshalter i sjöar har också stor betydelse. Men jag vill också betona att det är avgörande att prioritera fossila växthusgasutsläpp, som är det största problemet.
Drastiska prioriteringar
Björn-Ola Linnér säger att det kommer att krävas drastiska prioriteringar för både enskilda individer och för samhället i stort om vi ska klara målet att begränsa den globala uppvärmningen 1,5 grader jämfört med förindustriella nivåer, som Parisavtalet eftersträvar för att undvika allvarliga konsekvenser av klimatförändringarna.
- Och då kan vi ändå räkna med höjda havsnivåer och issmältningar. Det är oåterkalleligt. Målet på 1,5 grader är en genomsnittlig ökning av temperaturen. Men ökningen blir sannolikt större runt polerna, säger Björn-Ola Linnér.
Ska vi klara klimatmålen krävs drastiska åtgärder både för hela samhället och för enskilda individer. LiU ligger långt framme inom forskning kring klimatanpassning, och omställning för att minska vår klimatpåverkan.
Det handlar om ekonomisk, social, kulturell och politisk omställning- Det är lite frustrerande att vi har pratat om det här i över 30 år. Vi måste tänka om, och se på hur vi lever, hur vi reser och vad vi prioriterar. Det handlar om ekonomisk, social, kulturell och politisk omställning. Det handlar inte om att vi inte ska leva det goda livet, utan om prioriteringar, säger Linnér.
Vi kommer att klara det här också
Foto Tinnakorn JorruangHan pekar på en omställning som redan är på väg, hur näringslivet i allt större utsträckning försöker att fungera mer klimatvänligt:
- Omställningen är ostoppbar, det är bara en fråga om hur snabbt vi kan göra den. Världen har stått inför andra omställningar i samhället tidigare. Så vi kommer att klara det här också. Se bara på hur en så stor, politisk makt som EU-kommissionen sätter upp mål för ett grönare och hälsosammare samhälle, säger Björn-Ola Linnér.
