Dessa komplexa frågor, och många fler, kommer Claudia Tazreiter, professor vid Avdelningen för migration, etnicitet och samhälle (REMESO) fokusera på i sin nya roll vid European Advocacy Committee (EAC) som är en del av det internationella nätverket Scholars at Risk (SAR) Europe.
Claudia Tazreiter, som tidigare har arbetat vid University of New South Wales, Sydney Australien, är nu anställd vid LiU. Hennes forskarbakgrund inriktar sig på migrationsfrågor och migranters erfarenheter och perspektiv, en yrkeserfarenhet som gör att hon är perfekt för denna uppgift. Det kan bara vara till hennes fördel att hon har haft liknande roller i Asien-Stillahavsregionen när hon påbörjar detta arbete och dess utmanande uppdrag. Rollen kommer pågå i två års tid och hon har mycket att göra.
Hur kändes det att bli nominerad och att bli uttagen till ambassadörsrollen för European Advocacy Committee (EAC)?
- Jag blev väldigt glad över att bli utvald till rollen och fick i slutet av förra året veta att jag hade blivit utvald som svensk representant för SAR-nätverket, och jag är nu även svensk representant för EAC vid SAR. Jag har redan haft en rad möten med både den svenska kommittén och de europeiska kommittémedlemmarna. Jag har fått en förståelse för de flertalet uppgifter som SAR-nätverket åtar sig och jag börjar fokusera på vad den svenska delen av nätverket bäst skulle kunna fokusera på under nästa period, både i Sverige och även på LiU. LiU har nu en ledande roll även i detta mycket viktiga arbete.
Berätta om din nya roll. Vad innehåller den?
- EAC har under flera års tid utfört en rad arbeten. Ett viktigt arbete som nu pågår, och som kommer att vara viktigt för svenska universitet att ta hänsyn till, är en ny uppsättning riktlinjer om akademisk frihet. New York-sekretariatet arbetade med detta utkast i nästan två års tid i samråd med intressenter från olika sektorer, inklusive statliga parter, FN-systemen, akademiker och andra specialister. Den är fortfarande i utkastform, men när den väl är publicerad och lanserad planerar jag en offentlig föreläsning på LiU, och kommer även att erbjuda föreläsningen till andra universitet i Sverige som ingår i SAR-nätverket för att främja riktlinjerna. Detta är viktigt för att också bredda perspektivet och att lyfta fram ämnet akademisk frihet och vad det innebär. Det är inte alltid tydligt att frågor om akademisk frihet är något som vi möter regelbundet, även på LiU. Det är viktigt att definiera och diskutera gränserna för akademisk frihet och att detta begrepp också sträcker sig till studenter, inte bara forskare.
Vad tror du att du kan ge till rollen, kommittén, och till SAR Sverige?
Hur kan denna roll i kommittén gynna dig, LiU, och SAR?
- Den här rollen kompletterar det arbete jag tidigare har gjort för att stödja forskare i exil och uppmärksamma deras arbete. Det ger mig möjlighet att utveckla detta arbete särskilt inom det europeiska området. Min avsikt är att föra in det svenska och det nordiska perspektivet på akademisk frihet till EAC, och även att främja principerna om akademisk frihet inom Sverige och den svenska högskolesektionen. För LiU är denna roll en intressant möjlighet till vad som kan göras under de kommande två åren. Den här rollen passar väldigt bra in i LiU:s internationella arbete och LiU lägger redan mycket energi och resurser på internationalisering. SAR-rollen har potential att uppmärksamma LiU:s arbete och vad som är utmärkande för LiU inom forsknings- och undervisningsmiljöer. Det är en stor möjlighet men också en utmaning, med mycket arbete som väntar.
