"En tråkig utveckling"
- Det känns mycket bra att LiU nu har gått med i det svenska Scholars at-risk nätverket och därigenom bidrar till att möjliggöra för forskare i länder där den akademiska friheten begränsas, och att erbjuda dem en fristad för att fortsätta sitt arbete. Det är onekligen en mycket tråkig utveckling vi ser i allt fler länder, även i Europa. Att den politiska makten inskränker det fria ordet och förföljer akademiska företrädare. Något som är helt oacceptabelt, kommenterar rektor Jan-Ingvar Jönsson.Koordinator för LiU:s arbete med medverkan i nätverket är Karin Gibson, på LiU:s avdelning för internationalisering, forskningsstöd och samverkan. Där tar man nu fram rutiner för hur samarbetet med SAR ska fungera i praktiken:
Medlemskapet är en viktig solidaritetsyttring- Medlemskapet är en viktig solidaritetsyttring. Nästa steg blir att ta del av nätverkets kunskap om angrepp på akademikers frihet i världen, säger Karin Gibson.
Varje år stöttar SAR-nätverket över 300 forskare som utsatts för till exempel trakasserier, hot om våld, fråntagande av arbete, förföljelse och fängslande. Rätten att uttrycka sin åsikt eller publicera vetenskapliga resultat utan att riskera vedergällning är en grundläggande mänsklig rättighet. Men på många platser i världen hotas både enskilda forskare och lärosätenas självstyre.
- Begränsning av akademiker och forskare kommer i ett tidigt skede i länder där demokratin börjar inskränkas. Därför är det viktigt att vi som lever i öppna demokratier hjälper akademiker i länder med mera auktoritära styren, säger Karin Gibson.
Ansökningar från Afghanistan
De mest aktiva medlemsländerna inom SAR finns i Europa och Nordamerika. En stor andel av de hotade forskarna kommer från Turkiet och Syrien.- Det händer hela tiden saker i världen som påverkar den akademiska friheten. Jag fick nyligen en allmän vädjan till alla medlemmar från SAR:s huvudkontor, eftersom antalet ansökningar har ökat från bland annat Afghanistan.
Kommer LiU att ta emot forskare som behöver skydd?
- Det är för tidigt att säga när vi kan göra det. De lärosäten som gör detta får väldigt mycket stöd från nätverket, men det är ju samtidigt ett stort åtagande. Vi behöver kartlägga intresset av att ta emot forskare. Som universitet kan vi också bidra med påverkan och forskning kring till exempel demokrati- och yttrandefrihetsfrågor, säger Karin Gibson.
Varför ska man hjälpa utsatta forskare från andra lärosäten,
och vad kan ett universitet vinna på det?
- För det första är det en solidaritetshandling. Vi kan visa att omvärlden inte accepterar förföljelse och störning av den akademiska friheten. Men det handlar också om att öka förståelsen mellan nationer. Många frågor och utmaningar kan vi inte lösa själva, man måste hjälpas åt över gränserna. Dessutom bidrar det till en kvalitetshöjning. Vi kan få hit forskare med kunskap som kanske inte finns i Sverige, säger Karin Gibson.
Demokratiska länder
Hon understryker att SAR inte bara arbetar för akademisk frihet i länder med bristande demokrati. Ett exempel är att man utvecklat ett verktyg, Academic Freedom Index, som lägger samman ett antal tecken på inskränkning av den akademiska friheten. Politisk tillsättning av lärosätenas styrelse är en sådan indikator, något som finns i Sverige och flera andra länder.
- För oss som lever i ett demokratiskt samhälle handlar det mer om att diskutera hur vi ska bevara de här koncepten och värna om demokratin. I Sverige har vi stor akademisk frihet. Men det är inget som vi kan ta för självklart.
I Sverige har vi stor akademisk frihet. Men det är inget som vi kan ta för självklart
Karin Gibson pekar på hur forskningsbaserad kunskap allt oftare ifrågasätts i samhället, utan någon vetenskaplig grund.
- Åsiktsfriheten innebär också att vetenskapen kan ifrågasättas med tyckande, och i bland på ett hotfullt sätt genom sociala medier. Det kan vara ett exempel på den akademiska friheten står på spel även i ett fritt och demokratiskt samhälle, säger Karin Gibson.
