16 juni 2025

På Biogas Solutions Research Center (BSRC) sommarkonferens presenterade Marcus Gustafsson, docent vid Linköpings universitet, ett övertygande case för biogas som en hållbar bränslekälla som till och med kan konkurrera med förnybar elektricitet när det gäller miljöprestanda.

Marcus Gustafsson, docent vid Linköpings universitet.
Med data och systemperspektiv visar Marcus Gustafsson att biogas, rätt producerad, kan vara ett av de mest hållbara drivmedlen vi har. Fotograf: Teiksma Buseva

Marcus Gustafsson pratade om vikten av att bedöma bränslen från ett well-to-wheel perspektiv, snarare än den snävare tank-to-wheel synen.

– När vi inkluderar hela kedjan, från produktion till användning, kan klimatpåverkan av ett bränsle se mycket annorlunda ut, förklarade han. Elfordon anses ofta vara rena, men om elektriciteten kommer från fossila källor kan de totala utsläppen fortfarande vara höga.

Genom att använda livscykelbedömning (LCA) visade Marcus Gustafsson att biogas, särskilt när den uppgraderas till biometan och produceras på ett hållbart sätt, kan erbjuda betydande minskningar av växthusgasutsläpp – ibland till och med överträffa elektriska alternativ.

Systemexpansion ökar biogasens fördelar

En av de kraftfullaste verktygen för att utvärdera bränslenas hållbarhet, enligt Marcus Gustafsson, är systemexpansion. Detta innebär att man inkluderar sidoeffekter i analysen, såsom att använda rötrester, en biprodukt från biogasproduktion, som biogödsel.

– Detta kan ersätta fossila gödningsmedel och ytterligare minska den miljömässiga påverkan, sa Marcus Gustafsson. När vi tar hänsyn till dessa mervärden förbättras biogasens klimatprestanda dramatiskt.

Han presenterade data som visade att fordonsgas i Sverige, där biometan utgör majoriteten av förbrukningen, har mycket lägre klimatpåverkan än fossil diesel. Även i länder som Frankrike, där andelen biometan är lägre, presterar fordonsgasen fortfarande bättre än fossila bränslen.

Koldioxid: Från utsläpp till resurs

En annan fokuspunkt i presentationen var rollen för koldioxid som fångas under biogasuppgraderingsprocessen. Idag används den bland annat i dryckeskolsyrning, brandsläckare och avloppsrening men dess potential är mycket större, menade Marcus Gustafsson.

Marcus Gustafsson, docent vid Linköpings universitet.
Marcus Gustafsson presenterar forskningsresultat som visar hur biogas kan minska växthusgasutsläppen kraftigt – ibland mer än el – när hela livscykeln räknas in.Fotograf: Teiksma Buseva

– I stället för att bara lagra CO₂ under jord, kan vi använda det för att tillverka syntetiska bränslen eller som en del av hållbara industriella processer, sa han. Det omvandlar en avfallsprodukt till en resurs.

Även om teknologier som koldioxidavskiljning och lagring (CCS) får ökat intresse, varnade Marcus Gustafsson för att lagring av CO₂ ofta kräver stora energitillförsel och kan flytta miljöbelastningen till andra områden. Att använda CO₂ på ett effektivt sätt, sa han, är en mer integrerad och potentiellt fördelaktig metod.

Ett starkt argument för biogas

Sammanfattningsvis sa Marcus Gustafsson att biogas kan och bör betraktas som en seriös konkurrent i kampen om hållbara bränslen.

– Biogas erbjuder låg klimatpåverkan, minskad luftförorening och ytterligare miljöfördelar särskilt när vi tar ett systemperspektiv, sa han. I många fall presterar det lika bra som, eller till och med bättre än, förnybar elektricitet.

Läs mer om biogasforskning på LiU

Senaste nytt från LiU

Simon Larsson spelar sänka skepp.

Spelet man gärna förlorar – i alla fall en solig dag

En vattentank, gamla brandsläckare, rör – och en hel del annat. Nej, det är inte delarna till ett nytt brandsläckningssystem. Studenter vid LiU har konstruerat och byggt något helt annat: Ett Sänka skepp-spel i storformat – med en twist.

Forskare och studerande presenterar i labbmiljö.

Industrin fick se det senaste inom robotforskningen

Datorer och robotar som får instruktioner på människors talade språk, och som används inom exempelvis tillverkningsindustrin. Nu visar forskarna upp de senaste projekten för LiU:s samverkanspartners.

Mats Jonsson (MR-sköterska), Bengt Norén som patient och Mirjana Vukusic (MR-sköterska) demonstrerar MR-elastografi.

Fettlever - men inte leverskada - vanligt vid typ 2-diabetes

Sex av tio personer med typ 2-diabetes hade fettlever i en ny studie från LiU. Av dessa hade bara en mindre andel utvecklat svårare leversjukdom. Obesitas ökar risken för svårare sjukdom i levern vid typ 2-diabetes.