29 november 2022

Ett gemensamt forskningsprojekt med tio universitet involverade, ska studera vilka miljöfaktorer och mekanismer som förändrar det mänskliga immunförsvaret tidigt i livet och om riktade insatser kan ha en positiv inverkan. Projektet har fått drygt 70 miljoner kronor i finansiering från Horizon Europe.

Johnny Ludvigsson.
- Jag hoppas att vi ska lära oss mer om hur miljöfaktorer och livsstil tidigt i livet påverkar immunförsvaret, säger Johnny Ludvigsson. Anna Nilsen

INITIALISE-projektet (Inflammation in human early life: targeting impacts on life-course health) startar i början av 2023 och pågår i sex år. Projektet omfattar åtta prospektiva och longitudinella födelsekohortstudier, där forskarna följer grupper av barn under lång tid för att observera utvecklingen av immunmedierade sjukdomar.

Linköpings universitet är ett av de universitet som ingår i det gemensamma forskningsprojektet. Johnny Ludvigsson, senior professor vid BKV, är forskningsledare och representerar LiU i projektet. Han ligger bakom studien Alla barn i sydöstra Sverige (ABIS) som är en väsentlig del i projektet.

- ABIS, med mig som ansvarig, är den i särklass största födelsekohorten i projektet, där det finns både biologiskt material och mycket omfattande registerdata på miljöfaktorer och livsstil alltifrån graviditeten och framåt, plus koppling till nationella register vad gäller diagnoser och läkemedel bland annat, säger Johnny Ludvigsson.

Forskningsprojektet leds från Åbo universitet och det koordineras av professor Matej Orešič.

- De första månaderna och åren är en mycket känslig och sårbar tid. Vi vet redan att utvecklingen av det mänskliga immunförsvaret tidigt i livet är kopplat till riskerna för flera sjukdomar senare, särskilt allergier, astma och autoimmuna sjukdomar, som typ 1-diabetes. Ändå är mekanismerna för immunprägling tidigt i livet fortfarande dåligt förstådda, säger professor Matej Orešič.

INITIALISE-projektet ska undersöka vilka faktorer som påverkar utvecklingen av det mänskliga immunförsvaret och vad det har för betydelse för människors hälsa under deras livstid.

- Jag hoppas att vi ska lära oss mer om hur miljöfaktorer och livsstil tidigt i livet påverkar immunförsvaret och att den kunskapen ska bidra till att vi kan minska risken för utveckling av både autoimmuna sjukdomar, inte minst Typ 1 diabetes, men också psykiska problem som depression och autism, säger Johnny Ludvigsson.

I medlemsorganisationerna ingår förutom Åbo universitet Örebro universitet (SE), Neapel universitet Federico II (IT), Karolinska Institutet (SE), University Medical Center Groningen (NL), Linköpings universitet (SE), Helsingfors universitet (FI), University of Florida (USA), Spanish National Research Council (ES) och University of Aberdeen (associerad partner, Storbritannien).

Läs fullständig pressrelease från University of Turku.

Senaste nytt från LiU

Närbild på små bitar av lever i en petriskål.

Levern kan förutspå spridning av cancer i bukspottskörteln

Mikroskopiska förändringar i levern kan användas till att förutse hur bukspottkörtelcancer kommer att sprida sig. Upptäckten kan bidra till nya sätt att förutsäga sjukdomsförloppet och förebygga spridning till andra organ.

Kvinna i trappa.

Den otekniska flickan är en myt

Flickor i årskurs 3 är fulla av självförtroende och intresse för teknik. Ett par år senare har de tappat allt. I sin doktorsavhandling vid Linköpings universitet undersöker Ulrika Sultan orsakerna.

Kvinna står på väg med korsade armar.

Hon vill få robotar att uppföra sig bättre

Forskaren Hannah Pelikan tror att vi kommer att få se ökade konflikter mellan människor och robotar i framtiden. I sin forskning filmar hon vardagliga möten mellan människa och maskin för att se vad som händer.