10 oktober 2023

Måsar kan ibland vara ett irritationsmoment för människor som vill njuta av en picknick eller en glass. De kan också vara bärare av gener som gör bakterier resistenta mot antibiotika. Det visar den forskning som leds av Jonas Bonnedahl, forskare vid Linköpings universitet.

En forskare sätter dit en GPS-sändare på en vittrut.
Jonas Bonnedahl med en vittrut med en sändare på ryggen. Bilden är tagen på soptippen i staden Bethel, Alaska, USA.

I det senaste numret av den ansedda vetenskapliga tidskriften Science uppmärksammas den forskning om antibiotikaresistens som pågår på Linköpings universitet.

Bonnedahl och hans kollegor har studerat måsfåglar runt om i världen och tagit prover på deras avföring för att hitta bakterier som har antimikrobiell resistens (AMR). AMR innebär att bakterier kan överleva trots behandling med antibiotika, vilket kan leda till allvarliga infektioner hos människor och djur.

– Vi hittar ofta AMR-gener hos måsar som är identiska med de som finns hos människor. Det tyder på att det finns ett utbyte av gener mellan oss, säger Bonnedahl.

Spårar måsarnas rörelser och avföring

Forskarnas hypotes är att måsarna får i sig de resistenta bakterierna genom att födosöka från avloppsreningsverk och soptippar, där det är välkänt att resistenta bakterier ansamlas. Sedan finns det en risk att fåglarna sprider de bakterierna vidare genom sin spillning, som kan hamna på mat eller vatten som människor konsumerar.Fyra människor som arbetar med en mås.Mariëlle van Toor, Jonas Bonnedahl och Jonas Waldenström (vänster till höger) lär en medhjälpare att märka en mås. Foto J. COHEN/SCIENCE

– Genom att fästa sändare med GPS-positionering kan vi i detalj studera måsarnas rörelser och flyttning. På så sätt hoppas vi kunna identifiera riskmiljöer där fåglarna kan plocka upp resistenta bakterier, men även till vilka miljöer de riskerar att sprida dessa resistenta bakterier vidare till.

I en pågående studie har de upptäckt att skrattmåsar födosöker från avloppsreningsverk förutom att besöka åkrar med grödor, beteshagar och badstränder till exempel.

Mycket av analyserna återstår, men redan nu kan forskargruppen slå fast att skrattmås kan vara en vektor för spridning av antibiotikaresistens mellan människa och miljö. Den pågående forskningen har också visat hur den årliga flyttningen hos olika måsfåglar sker över långa sträckor ibland över kontinenter vilket ökar risken för att de sprider AMR-gener till nya platser.

Klimatförändringarna kan förvärra problemet

Forskarna varnar också för att klimatförändringarna kan göra situationen värre. Extrema väderhändelser såväl ökad nederbörd som torka kan bidra till att sprida AMR-gener. Vid stora nederbördsmängder tvingas ofta avloppsreningsverk till så kallad ”breddning” dvs att en del av avloppsvattnet släpps ut orenat. Vid torka kan dessutom fåglar och andra djur samlas vid färre vattenkällor och dela på mikrober.

– Vi behöver identifiera varifrån AMR kommer och hur det sprids i miljön, så att vi kan hitta strategier för att minska effekterna, säger Bonnedahl.

AMR är ett globalt hot mot folkhälsan, som orsakar miljontals dödsfall varje år. Enligt en rapport i The Lancet dog uppskattningsvis 1,27 miljoner människor i världen under 2018 på grund av icke behandlingsbara infektioner orsakade av AMR.

Måsarna är inte skyldiga

Bonnedahl betonar dock att måsarna inte är de verkliga bovarna i dramat. Det är hur vi människor använder och släpper ut antibiotika och andra miljögifter som ligger bakom problemet.

– Vi ska inte skylla på måsarna. Vi borde skylla på oss själva för att vi släpper ut AMR på ett sätt som gör att de får i sig det, säger han.

Han föreslår att man kan förbättra reningen av avloppsvatten, se till att fåglar inte får åtkomst till reningsbassänger och ha täckta soptippar.

– Vi måste agera snabbt och samordnat för att begränsa spridningen av AMR, annars riskerar vi att förlora effekten av antibiotika som vi tar för givet idag, säger han.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Porträtt av man (Carl Fredrik Graf)

Carl Fredrik Graf får LiU:s förtjänstmedalj

Avgående landshövding Carl Fredrik Graf tilldelas Linköpings universitets förtjänstmedalj för ”sin vilja och förmåga att samla regionens olika krafter i arbetet för en positiv samhällsutveckling”. Medaljen delas ut vid den akademiska högtiden 1 juni.

Kampanj mot droger blev Emmas genombrott

När Kårservice i samarbete med kårerna bestämde att tydligt ta avstånd från droger och droghandel gick uppdraget till GDK-studenten Emma Kunelius. Hennes kampanj fick stort genomslag på campus och nominerades i tävlingen Stora Kommunikationspriset.

Ola Larsmo.

En brygga mellan universitetet och samhället

Författaren Ola Larsmo sammanfattar sin tid som gästprofessor vid LiU som spännande, givande och viktig. Han menar att det i dag är viktigare än någonsin att känna till sin historia och att förstå den.