19 november 2020

Sex forskare från Linköpings universitet tilldelas medel från Formas forskarråd. Projekten handlar om allt från kommunsektorns utmaningar och nudging till galtars spermier.

Första snön på Campus Valla i Linköping
Fotograf: Magnus Johansson

Formas har beslutat om vilka projekt som tilldelas medel i den årliga öppna utlysningen vars syfte är att forskare ska kunna formulera egna frågeställningar utifrån identifierade samhällsbehov.

Två forskare från Linköpings universitet tilldelas medel i den öppna utlysningen. Biträdande professor Gissur Erlingsson, Institutionen för kultur och samhälle (IKOS) och Centrum för kommunstrategiska studier (CKS), får nära 2,9 miljoner kronor för projektet ”Mellankommunal samverkan - ett ändamålsenligt svar på kommunsektorns utmaningar?” medan professor Daniel Västfjäll, Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL), tilldelas nära 2,6 miljoner kronor för projektet ”Nudging för att öka hushållens resurseffektiva beslut”.

Inom ramen för den öppna utlysningen delas medel också ut till forskare tidigt i karriären. Universitetslektor Wisdom Kanda, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI), tilldelas nära fyra miljoner kronor för projektet ”Entreprenöriella ekosystem för nystartade företag som utvecklar cirkulära affärsmodeller”, medan postdoktorn Kajsa-Stina Benulic, Institutionen för Tema (TEMA), tar emot nära 3,2 miljoner för projektet ”Inkluderande klimatomställning – dialoger om att leva hållbart bortom staden”. Förste forskningsingenjör Daniel Nätts projekt ”Metabolisk prestation hos griskultingar - Vilken roll spelar små-RNA i galtens spermier?” tilldelas nära fyra miljoner.

Slutligen tilldelas Rie Henriksen, Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM), nära två miljoner för ” Vikten av att motverka stress före och efter kläckning hos kycklingar” inom ramen för utlysningen ”Åtgärder ökad djurvälfärd”.

Projekten som får finansiering utmärks enligt Formas av ”hög vetenskaplig kvalitet och samhällsrelevans”.

Senaste nytt från LiU

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.