20 september 2023

Går det att göra världsomspännande enkäter för att avgöra hur eniga forskarna är i en viss fråga? Och kan det i så fall vara ett botemedel mot desinformation och konspirationsteorier? Linköpings universitet är nu med i ett projekt som ska pröva det här.

Professor Harald Wiltsche står utanför Studenthuset på Campus Valla i Linköping.
Professor Harald Wiltsche är koordinator för projektet vid Linköpings universitet. Magnus Johansson

Tror du att Covid-19-pandemin orsakades av ett virus?

Den frågan gick i maj ut via mejl till drygt 20 000 forskare världen över. Men det hela var bara ett första tekniktest inför det projekt som fått namnet The Institute for Ascertaining Scientific Consensus (IASC). I rak översättning: Institutet för fastställande av vetenskaplig konsensus.

Initiativet kommer från vetenskapsfilosofen Peter Vickers vid universitetet i Durham i England. Hans mål är att skapa ett system för att snabbt mäta forskarsamhällets inställning till viktiga och aktuella frågor. Detta genom att bygga upp ett nätverk av forskare från hela världen.

Ett redskap för alla

Linköpings universitet var det första svenska lärosäte som gick med i nätverket och den som håller i trådarna är professor Harald Wiltsche vid Institutionen för kultur och samhälle. Han kom i kontakt med projektet via en före detta student. Forskningens roll i samhället är också ett ämne som ligger honom varmt om hjärtat.

– Nätverket kan bli ett användbart redskap för beslutsfattare, särskilt som det är bevisat att när det samlade forskarsamhället uttrycker enighet i en fråga, så påverkar det åsikter och åtgärder. Det kommer också att ge vanliga människor information och motverka fake news och desinformation. Det kan också visa på när experter från olika länder, eller olika delar av världen, har olika åsikter, säger Harald Wiltsche.

I Sverige är nu även Uppsala och Stockholm med i projektet som har koordinatorer vid över 70 institutioner på sex kontinenter. Det finansieras av universitet i Durham och visar det sig lyckat är ambitionen att det ska bli en permanent verksamhet. Tanken är att vem som helst då ska kunna skicka in förslag på frågor till forskarnätverket.

I mejlenkäterna som skickas ut får forskarna ta ställning till påståenden och sedan svara på i hur hög grad de håller med eller inte håller med. Koordinatorernas uppgift är att förmedla frågorna till de experter som är relevanta för ämnet.

– Det tar mindre än två minuter att läsa mejlet och svara. På så vis kommer svarsfrekvensen att bli väldigt hög jämfört med vanliga vetenskapliga opinionsundersökningar. Svaren registreras snabbt och anonymt i en databas. Därefter kommer graden av enighet att beräknas, säger Harald Wiltsche.

Olika grader av enighet

Men vad krävs då för att kunna säga att forskarvärlden är helt enig? I ett mejl svarar initiativtagaren Peter Vickers vid universitetet i Durham så här:

”Jag tror det är fel att fråga om det finns eller inte finns konsensus. Det finns bara olika grader. Ordet kan omöjligt betyda hundra procents enighet för det kommer aldrig att inträffa. Vi uppnådde bara 95 procents enighet när det gällde frågan om det är vetenskapligt bevisat att Covid-19 orsakades av ett virus.”

Även om projektet välkomnats av forskarvärlden finns det förstås de som har invändningar. En del befarar att projektet riskerar att motverka sitt eget syfte och istället öka misstron mot vetenskapen.

– Kritikerna har en poäng. Det finns en risk att man kör över folk med, ofta väldigt svårbegriplig, vetenskap. Å andra sidan är IASC bara en sida av myntet. Bättre vetenskaplig utbildning och bättre kontakt mellan forskare och allmänhet är den andra. Vi forskare måste bli bättre på att inte bara prata om fakta, utan också om hur vi kommer fram till dem, säger LiU:s koordinator Harald Wiltsche.

Läs mer om The Institute for Ascertaining Scientific Consensus (IASC)

Forskning och organisation

Senaste nytt från LiU

Bidrag från Familjen Kamprads stiftelse förlänger forskningsprogram om smarta elnät

Forskningsprogrammet “Resistans och effekt - om smarta elnät för de många människorna” har fått ytterligare 19,8 miljoner kronor i bidrag från Familjen Kamprads stiftelse och fortsätter i tre år till.

Keti Chukhrov.

"Den svenska akademiska världen är mycket unik"

Keti Chukhrov har uppskattat sitt år vid LiU som gästprofessor i Tage Danielssons namn. Hon är imponerad av hur demokratiskt arbetet är upplagt, samt det stöd och fina samarbete som präglar IKOS.

Superdatorn Berzelius.

Superdatorn Berzelius uppgraderas till dubbla kapaciteten

Superdatorn Berzelius används för forskning inom bland annat livsvetenskaperna, maskininlärning och AI. Till hösten ska Berzelius uppgraderas, en satsning som möjliggörs av en donation på 125 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.