04 oktober 2022

Årets Nobelpris i fysik går till tre forskare, Alain Aspect, John Clauser och Anton Zeilinger, som ägnat sin forskargärning åt kvantmekanik och kvantmekaniska fenomen. Jan-Åke Larsson, professor i informationskodning vid LiU, har bidragit med teoretiska delar i experimenten ledda av Anton Zeilinger i Wien.

Jonathan Jogenfors och Niklas Johansson i kvantkryptolabbet.Jonathan Jogenfors och Niklas Johansson i kvantkryptolabbet. Foto Thor Balkhed

År 1935 debatterade Albert Einstein kvantmekaniken med den danske fysikern och nobelpristagaren Niels Bohr. Einstein konstaterade att snärjda, sammanflätade, par av kvantmekaniska partiklar ser ut att påverka varandra på långt avstånd, men avfärdade det som spöklik avståndsverkan. Foto Thor Balkhed

Experiment efter experiment visar att när man mäter polarisationen i den ena fotonen i ett snärjt par så får den andra fotonen omedelbart motsatt polarisation – även på kilometerlånga avstånd.

Forskarna som får årets Nobelpris i fysik har utfört experiment som visar att Niels Bohr hade rätt det kan inte finnas någon annan förklaring till fenomenet än den kvantmekaniska.

Spöklik verkan på avstånd

Jan-Åke Larsson ingår i den forskargrupp, med deltagare från flera europeiska universitet, ledd av professor Anton Zeilinger vid Wiens universitet, som sommaren 2015 visade att spöklik avståndsverkan finns och fungerar. Därmed har de också ovedersägliga bevis för att kvantmekanikens snärjda par finns i naturen.Jan-Åke Larsson.Jan-Åke Larsson. Foto Thor Balkhed

– Det var århundradets experiment som verkligen bevisar att de kvantmekaniska teorierna är enda alternativet, säger Jan-Åke Larsson.

Under 2016 genomfördes också ett stort test där 100 000 människor runtom i världen, varav flera tusen svenskar, bidrog med slumptal till 12 oberoende experiment på fem kontinenter. Även denna gång höll Niels Bohrs teorier fullt ut.

Professorerna Alain Aspect, John Clauser och Anton Zeilinger finns vid Université Paris-Saclay och École Polytechnique i Frankrike, J.F. Clauser & Assoc. I USA respektive Universität Wien i Österrike.

för experiment med sammanflätade fotoner som påvisat brott mot Bell-olikheter och banat väg för kvantinformationsvetenskap
Motivering till 2022 års nobelpris i fysik, , Nobelkommittén

Dyk ner i den nobelprisrelaterade forskningen

Senaste nytt från LiU

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.