Den 77-åriga poeten tilldelas Nobelpriset i litteratur med motiveringen ”för hennes omisskännliga poetiska röst, som med sträng skönhet gör den enskilda människans existens universell”.
Var det väntat att Louise Glück skulle få priset?
-Nja, hon hör inte till dem det pratats mest om. Men det är ett val i linje med Svenska Akademiens syn på poesi. Glück är en bred och sedan länge uppmärksammad poet i USA – hon publiceras i kända tidskrifter som NewYorker – och har redan belönats med stora både nationella och internationella pris, säger Jesper Olsson.
Foto Jenny Ahlgren
- Det är kul och bra att en kvinna belönas. Och det är kul för poesin och det lilla förlaget Rámus som ger ut den. Men valet gör det osannolikt att priset inom överskådlig framtid går till någon från Kanada eller USA igen, vilket innebär att författare som präglat och förändrat litteraturen under det senaste halvseklet – som Joyce Carol Oates och Don Delillo, Thomas Pynchon och Margaret Atwood, eller poeter som Lyn Hejinian, Susan Howe eller kanadensiska Anne Carson – inte lär komma i fråga. Det är trist, säger Jesper Olsson.
Vilka teman berör Glück i sin litteratur?
-Jag har läst henne alldeles för lite för att säga något om det, men jag har sett att sådant som traumatiska minnen och förlust, liksom livets ändlighet, brukar lyftas fram. Klassiska teman, alltså. Och det verkar rimma med Svenska Akademiens motivering, säger Jesper Olsson.
Vad tycker du själv om pristagaren?
-Jag har under åren gjort några försök att läsa henne, men inte fastnat. Jag får göra ett försök till. Glück hör dessutom till en generation av inte minst kvinnliga nordamerikanska poeter, där det finns andra som på helt annat sätt öppnat dörrar och fönster och gett nya perspektiv på världen och litteraturen. Som Lyn Hejinian, Susan Howe eller kanadensiska Anne Carson. Jag har faktiskt svårt att fatta att det inte blev Carson.
Var det väntat att Louise Glück skulle få priset?
-Nja, hon hör inte till dem det pratats mest om. Men det är ett val i linje med Svenska Akademiens syn på poesi. Glück är en bred och sedan länge uppmärksammad poet i USA – hon publiceras i kända tidskrifter som NewYorker – och har redan belönats med stora både nationella och internationella pris, säger Jesper Olsson.
- Det är kul och bra att en kvinna belönas. Och det är kul för poesin och det lilla förlaget Rámus som ger ut den. Men valet gör det osannolikt att priset inom överskådlig framtid går till någon från Kanada eller USA igen, vilket innebär att författare som präglat och förändrat litteraturen under det senaste halvseklet – som Joyce Carol Oates och Don Delillo, Thomas Pynchon och Margaret Atwood, eller poeter som Lyn Hejinian, Susan Howe eller kanadensiska Anne Carson – inte lär komma i fråga. Det är trist, säger Jesper Olsson.
Vilka teman berör Glück i sin litteratur?
-Jag har läst henne alldeles för lite för att säga något om det, men jag har sett att sådant som traumatiska minnen och förlust, liksom livets ändlighet, brukar lyftas fram. Klassiska teman, alltså. Och det verkar rimma med Svenska Akademiens motivering, säger Jesper Olsson.
Vad tycker du själv om pristagaren?
-Jag har under åren gjort några försök att läsa henne, men inte fastnat. Jag får göra ett försök till. Glück hör dessutom till en generation av inte minst kvinnliga nordamerikanska poeter, där det finns andra som på helt annat sätt öppnat dörrar och fönster och gett nya perspektiv på världen och litteraturen. Som Lyn Hejinian, Susan Howe eller kanadensiska Anne Carson. Jag har faktiskt svårt att fatta att det inte blev Carson.
