Professor och labbansvarig David Bastviken är påtagligt stolt när han visar runt i lokalerna.
–Vi var eniga om att återställa. Det är ett väldigt bra betyg till dem som byggde laboratoriet från början, säger han.
Det var sommaren 2020 som en brand bröt ut i laboratoriets verkstadsdel, vilket orsakade rökskador på lokaler och utrustning. Tack vare hjälp från kollegor från andra institutioner på LiU, men också vid andra svenska universitet, kunde arbetet fortsätta i viss mån.
–Vi kunde hålla i gång ungefär 25 procent av verksamheten. Vi är extremt tacksamma för allt stöd och all hjälp vi fått, säger David Bastviken.
Höga krav vid renovering
Men att återställa ett brandskadat laboratorium är ingen lätt sak. David Bastviken uppskattar att det tog ett och ett halvt år bara att säkerställa att renoveringen skulle uppfylla de högt ställda kraven på renhet. Skadade ytskikt måste bytas ut, nya bänkar och dragskåp måste till, maskiner saneras, repareras, eller bytas. Alla spår av branden måste bort.
Laboratoriet byggdes ursprungligen 1985. David Bastviken är full av beundran inför dem som planerade det då. Lokalerna erbjuder en smidig väg från grovrummet där proverna förs in och vidare ut till rum med olika experimentella verksamheter och krav på renhet. Det finns också utrymmen för många olika typer av instrument.
Laboratoriet får aldrig bli inaktuellt
Men när vi visas runt står det klart att allt finurligt inte är uppenbart för ögat. Möjligheterna att reglera luftflöden är bättre än på många laboratorier, menar David Bastviken. Husgrunden är byggd med speciella fundament som minimerar vibrationer, vilket kan vara avgörande när man väger ämnen med en noggrannhet av miljondels gram. I källaren finns gasledningar som försörjer utrustningen och överallt finns anslutningar så att man enkelt kan dra nya ledningar till vilket rum som helst.
Ett viktigt ledord nu som då är mångsidighet, att ha möjlighet att analysera många fysiska, kemiska och biologiska variabler i många typer av miljöer. Förutom precisionsanalyser av kända ämnen, utvecklas bättre och bättre tekniker för att analysera okända ämnen, vilket öppnar helt nya möjligheter. För även om mycket är sig likt på Tema Miljöförändrings laboratorium finns kravet på ständig förnyelse. Laboratoriet får aldrig bli inaktuellt, betonar David Bastviken.
Forskningsingenjörerna viktiga
Där har forskningsingenjörerna en nyckelroll. De håller liv i den utrustning som finns, men jobbar också för att utveckla nya smarta och billiga lösningar som är tillräckligt bra och passar i alla delar av världen. På en arbetsbänk ligger nytillverkade instrument för att mäta luftföroreningar. Många av delarna kommer från Kjell & Co.
–Vi prioriterar forskningsingenjörer. En infrastrukturs styrka är inte bara instrument utan också människor, säger David Bastviken.
Laboratoriet, som är till för tvärvetenskaplig miljöforskning, behöver en mängd skilda kompetenser för att fungera. Här samsas biologer, kemister, geovetare, miljövetare, naturgeografer, ingenjörer, och till och med en astronom.
–Kompetensblandningen gör underverk. Astronomens bidrag, i kombination med annan miljövetenskaplig kompetens, har öppnat många nya dörrar för oss. Till exempel har det gjort att vi kunnat utveckla en metankamera och nya typer av drönarbaserade växthusgasmätningar här, säger David Bastviken.
En tillgång för hela universitetet
Blandningen av kompetenser har också skapat nya möjligheter för forskning och undervisning inom andra områden som exempelvis biogasproduktion och avfallsåtervinning, dricksvattenproduktion och föroreningar i mark, vatten och luft. På labbet möter studenterna i sina utbildningar och genom examensarbeten den senaste forskningen och avancerade analysinstrument.
Foto Sandra Hummelgren Han trycker mycket på att laboratoriet ska vara en tillgång för hela Linköpings universitet och hur de försöker bygga en stark gemensam kompetens. Forskargrupperna ska kunna hjälpas åt om vissa viktiga områden tillfälligtvis har ont om pengar eller vid de första testen innan nya forskningsområden etablerats. Långsiktigt stärker det hela laboratoriet, menar han.
Utöver det finns redan många samarbeten med andra universitet och det omgivande samhället. Förhoppningen är att de ska bli ännu fler.
– De miljöutmaningar som kommer att forma allas vår framtid är enorma och vi behöver ta oss an dem med gemensamma krafter. Vi försöker utveckla laboratoriet så att det ska kunna bidra på viktiga sätt till detta arbete, säger David Bastviken.
