01 december 2020

Tyngdpunkten i Paula Mählcks forskning har legat vid att studera diskriminering i akademin och hur ras, etnicitet, kön och postkoloniala relationer konstruerar villkor för forskning och utbildning. Sedan hösten 2020 är hon på REMESO, Institutet för migration, etnicitet och samhälle, för ett tvåårigt lektorat. Här svarar hon på tre frågor om sin forskning och undervisning.

Paula Mählck kommer från Stockholms universitet, där hon är universitetslektor i pedagogik.Porträttbild på Paula Mählck. Universitetslektor vid REMESO.Paula Mählck.

 

Hon är nyss hemkommen efter tre år i östra Afrika där hon bla var affilierad till African Women’s studies Centre, University of Nairobi, Kenya. Tidigare var hon även Post doc vid African Gender Institute (AGI) University of Cape Town, Sydafrika.

 

Berätta om din forsknings- och undervisningsinriktning!

Tyngdpunkten i min forskning har legat vid att studera diskriminering i akademin och hur ras, etnicitet, kön och postkoloniala relationer konstruerar villkor för forskning och utbildning.

Min avhandling, Mapping Gender in Academic Workplaces. Ways of reproducing gender inequality within the discourse of equality (Umeå, 2003), var ett utbildningssociologiskt bidrag till debatten om jämställdhet i akademin. Sen dess har min forskning fokuserat på forskningsbistånd, forskarmobilitet och bedömning av akademiska meriter vid tjänstetillsättningar. Mina projekt har varit nationella eller internationellt komparativa. Jag har framförallt undervisat i genus, sociologi och postkolonial teori.

Vad blir ditt fokus under din tid på REMESO?

Här skall jag framförallt arbeta med mitt projekt ”Madam och hembiträdet. En narrativ studie av hushållsarbete och postkolonial rasism i Dar es Salaam", finansierat av Vetenskapsrådet. Det rör relationen mellan kvinnor som har skilda migrationsvägar, klass- och postkolonial position, och som utför obetalt och betalt hushålls- och omsorgsarbete i så kallade expatriate hem i Dar es Salaam.

Projektet har en historisk inriktning och kommer analysera likheter och skillnader mellan samtida arbete och vardagslärande och motsvarande under den koloniala eran. Så bidrar projektet även till debatten om modernt slaveri.

Hur kommer det sig att du valt att arbeta på REMESO?

Jag har länge följt forskningen vid REMESO och jag sökte mig hit eftersom det är en central nod för forskning om migration och etnicitet i Sverige. Mitt projekt anknyter på flera sätt till frågeställningar om ras, etnicitet och migration i relation till utbildning och omsorg och jag ser fram emot att lära mig mer om forskningen och utbildningsuppdraget på institutionen som helhet.

Mer forskning om migration, etnicitet och samhälle

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Alex Enrich Prast i Amazonas skogar.

Träden överraskar – tar bort metan från atmosfären

Att träd är bra för klimatet genom att de tar upp koldioxid ur atmosfären är väl känt. Men nu står det klart att träden har ytterligare en viktig roll.

En person sitter och ler.

LiU-alumner hjälper industrin att spara pengar och energi

Han lämnade ett högavlönat jobb i gas- och oljeindustrin i Indien för en masterutbildning i hållbarhet och energiteknik på LiU. Sajid Athikkay ångrar inte u-svängen. Nu driver han ett företag som hjälper industrier att spåra och spara energi.

En man i kostym håller en grön växt i handen.

LiU med i megastudie om klimatbeteende

Vilket är bästa sättet att få oss människor att bete oss mer klimatvänligt? Forskare vid Linköpings universitet och Karolinska institutet har bidragit till en världsomspännande studie för att ta reda på det.