I Sverige och globalt pågår för närvarande en stor urbaniseringstrend. Det här innebär att behovet av stadsutveckling, alltså byggandet olika typer av bostadshus, offentliga byggnader och infrastruktur, ökar hastigt. I och med att byggandet ökar, ökar naturligtvis också behovet av yta att bygga på. Man vill helst undvika att utvidga städer för långt ut på landsbygden eftersom det är viktigt att bevara jordbruksmark. Istället löser man stadsutvecklingen genom förtätning, alltså olika typer av nyproduktion inom befintlig bebyggelse.
När städer förtätas uppstår oundvikligen problem i byggarbetsplatsernas närhet. Stora mängder material måste fraktas till platsen på befintliga vägar och avlastnings- och säkerhetszoner måste upprättas något, som sammantaget kan innebära en hel del störningar för den omgivande stadsmiljön. Detta har lett till att man ser ett ökande behov för god hantering av så kallade bygglogistiklösningar.
– Införandet av bygglogistiklösningar påverkar många olika intressenter i ett byggprojekt och även relationerna dem emellan, säger Mats Janné som nyligen disputerat inom forskarutbildningsämnet Infrainformatik vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN), avdelningen för Kommunikations- och transportsystem (KTS).
När bygglogistiklösningar införs görs det för att lösa tre huvudsakliga utmaningar; att hantera transporter till och från byggprojekt, att hantera logistiken på byggarbetsplatser och att samordna relationer mellan byggprojektets intressenter.
– Utvecklandet av bygglogistiklösningar utgår ofta från tidigare lösningar då det i nuläget saknar riktlinjer för hur man kan utveckla och implementera lösningarna. I min avhandling vill jag presentera ett förslag till ramverk för hur man kan utveckla bygglogistikfrågor och på så sätt undvika ad hoc-lösningar, säger Mats Janné.
