02 oktober 2023

Under tre dagar skapar LiU en internationell arena i Norrköping för att diskutera hur kunskapsproduktionen förändras inom samhällskunskaperna. Perspektiven har länge hämtats från och dominerats av Europa – med problematiska följder

Ett ansikte målat i olika färger.
Alexandr Ivanov/Pixabay

Forskare från södra halvklotet har de senaste årtiondena vidgat samhällsvetenskaperna. De har öppnat nya forskningsfält och skapat nya begrepp som ofta utmanat de vetenskapliga modeller och teorier som i nittonhundratalets början formades i västvärlden.

De nya kunskapsfälten brukar ofta betecknas som postkoloniala, dekoloniala eller antikoloniala, och de berör frågan om hur kunskap och forskning påverkas av maktförhållanden, till exempel mellan europeiska och icke-europeiska samhällen, eller mellan majoriteter och etniska minoriteter.

Anti-Colonial Scholarship and Global Social Theory

För att lyfta dessa frågor och kunna diskutera följderna av dessa förändringar arrangeras en tredagarskonferens vid Linköpings universitet av REMESO vid Institutionen för kultur och samhälle (IKOS): ”Anti-Colonial Scholarship and Global Social Theory: En interdisciplinär workshop”, med stöd av Riksbankens Jubileumsfond, Kungl. Vitterhetsakademien och LiU Humanities.

Konferensdeltagarna kommer från hela världen. Tillsammans ska de undersöka hur det pågående skiftet i kunskapsproduktionens villkor rubbar den europeiska historiens och det europeiska samhällets dominerande ställning som paradigm för samhällsvetenskaperna.

Stefan Jonsson, professor på REMESO är ansvarig för konferensen tillsammans med Sujata Patel, Vetenskapsrådets gästprofessor i Kerstin Hesselgrens namn, och Maureen Egar, sociolog vid Umeå universitet.

Varför är det viktigt att samlas och diskutera dessa frågor? 

Foto Anna Nilsen

- De antikoloniala rörelserna strävade efter andra världskriget först och främst efter politisk frigörelse. På 1970-talet uppstod postkoloniala studier för att förstå hur kulturen i såväl Europa som i afrikanska, asiatiska och amerikanska samhällen präglats av hierarkier, idéer och tankemodeller som länge rättfärdigade kolonialism och rasism. Dagens antikoloniala och dekoloniala forskning handlar i hög grad om ett erkännande av kunskap som marginaliserats, avfärdats eller missförståtts av västerländska institutioner och traditioner, säger Stefan Jonsson.

Diskutera förändringar och blicka framåt

Alla som deltar en möjlighet att delta i diskussioner som rör följderna av dessa förändringar, samt att blicka också framåt för att förstå hur kan antikoloniala och dekoloniala idéer kan tänkas bidra i definitionen av en samhällsteori med global giltighet.

Hur planerar ni att arbeta vidare med dessa frågor efter konferensen?

-Många av oss arbetar dagligdags med liknande frågeställningar i forskning och undervisning, inte minst på REMESO, IKOS och övriga LiU. Så workshopen kommer att berika allt detta, säger Stefan Jonsson. Den kommer också att leda till nya inspirerande kontakter och perspektiv. En stor sammandragning som denna gör avtryck i kultur- och samhällsforskning, både i Sverige och internationellt.

Program och utförlig information

Senaste nytt från LiU

Porträtt av man (Carl Fredrik Graf)

Carl Fredrik Graf får LiU:s förtjänstmedalj

Avgående landshövding Carl Fredrik Graf tilldelas Linköpings universitets förtjänstmedalj för ”sin vilja och förmåga att samla regionens olika krafter i arbetet för en positiv samhällsutveckling”. Medaljen delas ut vid den akademiska högtiden 1 juni.

Kampanj mot droger blev Emmas genombrott

När Kårservice i samarbete med kårerna bestämde att tydligt ta avstånd från droger och droghandel gick uppdraget till GDK-studenten Emma Kunelius. Hennes kampanj fick stort genomslag på campus och nominerades i tävlingen Stora Kommunikationspriset.

Ola Larsmo.

En brygga mellan universitetet och samhället

Författaren Ola Larsmo sammanfattar sin tid som gästprofessor vid LiU som spännande, givande och viktig. Han menar att det i dag är viktigare än någonsin att känna till sin historia och att förstå den.