Fotografi av Stefan Jonsson

Stefan Jonsson

Professor, Avdelningschef

Kritisk kulturteori - kollektiva identiteter

Stefan Jonssons forskning är utpräglat mångvetenskaplig och har sin bas i kritisk kulturteori. Dess huvudämne är kollektiva identiteter: Vilka är vi? Vilka är de andra? Hur dras gränserna? På grundval av modern kulturteori (marxism, psykoanalys, narratologi, postkolonial teori) har Stefan utvecklat en teori om hur identiteter formas och förvandlas i skärningspunkten mellan psykiska begär och historiska krafter. Jonsson är också verksam som kulturkritiker, författare och debattör.

Book cover Stefan JonssonStefan Jonsson är professor i etnicitet vid Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle - REMESO. Han doktorerade vid the Program in Literature vid Duke University i USA 1997, var fellow vid Getty Research Institute i Los Angeles 1998–2000 och gästprofessor vid University of Michigan 2006. 

Tillsammans med professor Peo Hansen arbetar han med ett projekt om hur kolonialismen och avkoloniseringen påverkade den europeiska integrationens begynnelse och hur detta sätter spår i förhållandet mellan dagens EU och de forna kolonierna, vilket resulterat i boken Eurafrica: The Untold History of European Integration and Colonialism (2014). Stefan Jonssons forskar därutöver om ”massorna” som ideologisk fantasi och politisk kategori i europeisk kulturhistoria. Det har resulterat i publikationerna Tre revolutioner. En kort historia om folket (2005), i engelsk översättning på Columbia University Press 2008: A Brief History of the Masses. Andra delen, Crowds and Democracy kom 2013. Denna linje fortsätter i ett par nya projekt, dels om den kollektiva protestens estetik (i Aten 2011, Kairo 2011, New York 2011, Kiev 2013–14), dels om vad den konstnärliga gestaltningen vet om politik, sociala rörelser och migration som samhällsvetenskaperna och journalistiken inte kommer åt.

Han har även skrivit flera böcker om rasism, etnicitet, postkolonial teori, kulturell identitet, globalisering och det mångkulturella samhällets framtid och har alltid varit aktiv, vid sidan om forskningen som journalist, kritiker och samhällsdebattör. Hans bok skriven tillsammans med författaren Sven Lindqvist handlar om den dokumentära prosans möjlighet att gestalta liv och samhälle liksom trängande frågor om demokrati, rasism och kolonialismens arv – Sanningskonst: Samtal om ett författarskap (Bonniers 2018). I Där historien tar slut: Makt , monster och motstånd i en delad värld (Norstedts 2020) granskas med hjälp av film, litteratur och konst den koloniala skillnaden mellan världens delar. Boken belönades med Albert Bonniers essäpris och Samfundet De Nios Vinterpris. 2022 utkom Den otyglade skönheten: 5 saker vet om demokratin (Norstedts), en forskningsbaserad längre essä om konstens och fantasins betydelse för förmågan att skapa ett jämlikt, demokratiskt samhälle.   

Stefan Jonsson är avdelningschef på REMESO.

Publikationer

Böcker i urval

Omslag för publikation 'Sanningskonst: Samtal om ett författarskap'
Stefan Jonsson, Sven Lindqvist (2018)
Omslag för publikation 'Eurafrika: EU:s koloniala rötter'
Peo Hansen, Stefan Jonsson (2015)

Publikationer i urval

2024

Peo Hansen, Stefan Jonsson (2024) L'Union européenne fut aussi un projet colonial Contretemps, Vol. 26 juin (Artikel i tidskrift)
Stefan Jonsson (2024) What art knows about democracy: The aesthetics of the Revolution in Ukraine 2013-2014 Baltic Worlds, Vol. 17, s. 58-73 (Artikel i tidskrift)
Stefan Jonsson (2024) The Wheels of History: Aesthetic Figurations of Poverty, Number and Collectivity Armut und Menge: Dispositiv der Menge, band 3, s. 3-29 (Kapitel i bok, del av antologi)
Stefan Jonsson, Galyna Kutsovska (2024) Returning to the Ukrainian Revolution of 2013-2014 ten years after Baltic Worlds, Vol. 17, s. 55-57 (Artikel i tidskrift)
Stefan Jonsson (2024) Högtidstal. Fantasins arbetsplats: Några tankar om konst, politik och frihet Meddelanden / 2023: Konstakademien, Kungl. Akademien för de fria konsterna, s. 46-51 (Kapitel i bok, del av antologi)

Forskning

Forskningsprojekt

Pågående

"Collective Agency in an era of Authoritarian Automation: Artistic Research on Protest, Populism, Migration and the Computational Simulation of Crowds" VR 2023-2025 (with Anna Ådahl)

"The Social Life of X: Digital infrastructures and the reconfiguration of sovereignty and imagined communities” CHANSE/FORTE 2023-2025 (with Mauricio Rogat and Karin Krifors) 

"Monstrous Events: Political Emergence, Aesthetic Knowledge, and the Twenty-First-Century Crowd." Book in process

”Postcolonial Settlement: Africa and the EEC in the Hour of Decolonization, 1957–1965” (with Peo Hansen). 

”Rasismens skepnader: En undersökning av förhållandet mellan vardagsrasism och etniskt motiverade hatbrott”

Avslutade

”How Art and Literature Help Us Understand Democracy”, VR 2018–2022

”Monstrous Events: Aesthetic Dimensions of Collective Political Protest, 2011 and after”, RJ 2018–2022.

”Building Eurafrica: Reviving Colonialism through European Integration, 1920-2007”, with Peo Hansen, 2011–2015. Vetenskapsrådet.

Lyssna på EURO-VISION: en konversation med Stefan Jonsson och Peo Hansen om boken Eurafrika.

“European Integration and European Colonialism: Reconstructing a Historical Relation, Deconstructing a Current Historiography”, with Peo Hansen, 2007-2010. Vetenskapsrådet.

”Cultures of the Crowd: Ideas and Images of the Masses in European History”, with initial support from the Getty Research Institute and the Humanities Laboratory, Stanford University, 1998-2010.

“Narratives of Europe: Perspectives from its North-East Periphery”, with scholars from Södertörn University, 2011–2015. Directed by professor Johan Fornäs.”Austere Histories: Social Exclusion and the Erasure of Historical Memories in European Societies”; 2013–2015. (with Julia Willén).

”Time, Memory and Representation. A Multidisciplinary Program on Transformations in Historical Consciousness”, financed by Riksbankens Jubileumsfond and organized by Södertörn University, 2010-2015. 

Man i ett informellt flyktingläger bakom Belgrads tågstation. .

Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle - REMESO

Institutet bedriver forskning inom migration, etnicitet och samhälle utifrån flera perspektiv - individuell erfarenhet, lokalsamhällets utveckling och det civila samhällets relation till arbetsmarknadens förändringar, medborgarskap och välfärd.

Fem saker konsten vet om demokratin

Fakultet Essä

Hör Stefan Jonsson i Fakultet essä - en podcast från Linköpings universitet, där du hör intressanta forskare läsa sina egna essäer.

Vare sig det är en målning, en bok eller en TV-serie så kan konsten väcka fantasi, ifrågasätta ramar, erbjuda alternativ och väcka debatt kring olika frågor. Konsten är gränsöverskridande och kan röra sig i såväl historien, nutid som i framtiden.

Den är ett uttryck för någons röst, någon som vill visa något eller berätta något. Vi kan använda oss av estetiska uttryck för att lära oss något om politiken och konsten kan, när det behövs, till och med peka ut demokratins oundvikliga tillkortakommanden.

Pod

Undervisning

Nyheter

Neferti X. M. Tadiar framför ett foto av Moa Martinson inne på Norrköpings Stadsmuseum.

24 september 2024

Gästprofessor i Moa Martinsons namn söker nya perspektiv på världen

Professor Neferti X. M. Tadiar har ena foten i New York och den andra i Manila. Nu ska hon forska om kolonialism, migration, kapitalism och miljöförändringar vid LiU i Norrköping, ett helt nytt hörn av världen, som ger nya perspektiv.

Porträtt av Ola Larsmo, mot blå himmel och med Moa Martinson-skulpturen i bakgrunden.

23 augusti 2023

Författaren Ola Larsmo blir gästprofessor i Moa Martinsons namn

Hur kan romaner användas för att upptäcka oväntade sidor av historien? Och hur kan vi motverka historieförfalskning? Det är några av de frågor som står i fokus för Ola Larsmo när han blir gästprofessor i Moa Martinsons namn.

01 februari 2023

REMESO firar 15 år med fokus på samhällets framtida utmaningar

Asylrättigheter och gränsregimer, hälsopolitik, förändringar i betydelsen av medborgarskap och välfärd och postkoloniala perspektiv på migration. Det är exempel på forskning vid Institutet för migration, etnicitet och samhälle som i år firar 15 år.

Relaterat

Organisation