Sämre förutsättningar i skolan för barn i samhällsvård

Barn placerade i familjehem har sämre förutsättningar i skolan än barn i genomsnitt. Men detta går att påverka positivt. Det visar en studie från Barnafrid, nationellt kunskapscentrum vid Linköpings universitet. Att lyckas i skolan är den starkaste kända skyddsfaktorn mot psykisk ohälsa och utanförskap senare i livet.

Till höger ser vi forskaren Rikard Tordön i en situation typisk för de 475 tester som genomförts. Barnet på bilden har ingen koppling till sammanhanget. David Brohede

Studien behandlar resultat från 475 upprepade tester av förutsättningar för att lyckas i skolan — hos barn som bor i familjehem. Testerna har handlat om intelligens, läsfärdigheter, matematik och psykosociala förutsättningar.

Vilka är de viktigaste resultaten i den här studien?

- De bekräftar att barn i familjehem som grupp har sämre förutsättningar än alla barn i genomsnitt. Men också att barnens förutsättningar kan påverkas genom bland annat individuella kartläggningar. Egentligen handlar det om vanligt bra skolarbete, om än mer inriktat på specifika styrkor och kunskapsluckor hos det individuella barnet, säger Rikard Tordön, doktorand och huvudförfattare bakom studien ”Improved Intelligence, Literacy and Mathematic Skills Following School-Based intervention for Children in Foster Care” som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Psychology.

Studien bygger på material från Skolfam — www.skolfam.se — som är en skolsatsning för att stärka familjehemsplacerade barns skolresultat. Men även om det är möjligt att påverka barnens resultat positivt, så förändras inte allting.
- Vi ser förbättringar i mer sammansatta funktioner som matematik, intelligens och läsförståelse, men inte i mindre komplexa funktioner som ren textavkodning av bokstäver och ord. Inte heller i känslomässigt styrda funktioner som vardagligt beteende, eller psykosociala symtom som nedstämdhet, beteendeproblem och relationssvårigheter.

Vad innebär det för skolan och barnavården?
- Vi vet att barn i samhällsvård behöver någon form av specifik skolstödjande insats utöver själva boendet och familjen för att klara skolan lika bra som andra. Det behövs för att leva upp till dessa barns rättigheter enligt barnkonventionen och därmed svensk lag. De ska klara skolan lika bra som sina skolkompisar som bor med föräldrarna. Långt från alla barn i familjehem får sådant stöd idag, säger Rikard Tordön.

Han noterar även att vi inte kan räkna med att få psykosocialt mående och färdigheter på köpet när samhällsvårdade barns skolförmåga förbättras.
- För det krävs ett ständigt pågående arbete med att utveckla insatser för de här barnen, säger Tordön.

Vad innebär det för barnen att de här förmågorna förbättras?
- Det är naturligtvis olika för alla, men det kan innebära att en elev går från att känna sig lite dum och misslyckad nästan varje lektion, till att börja lyckas och känna glädjen av att hänga med i undervisningen samt bygga upp sin självbild och till slut kunna välja vilket gymnasieprogram som helst. Oro, stress och nedstämdhet kan fortfarande finnas, men skolan kan fungera hyfsat ändå, säger Rikard Tordön.
Omkring 40—45 procent av alla barn i samhällsvård når inte behörighet till gymnasiet idag. Motsvarigheten hos de barn i familjehem som får interventionen Skolfam är cirka tjugo procent. Alltså, nästan som alla andra. Här finns samhällsekonomiska vinster att göra:
- Den sammantagna samhällskostnaden för den årsklass ungdomar i Sverige som år 2015 var 24 år gamla och inte hade gymnasieexamen var 53 miljarder kronor utslaget över deras liv i arbetsför ålder (18—64 år). Det visade rapporten ”Idéer för livet”, från Skandia, säger Rikard Tordön.

Och i förlängningen, vad betyder det på sikt för samhället?
- Att lyckas i skolan är den starkaste skyddsfaktorn vi vet mot långsiktiga negativa utfall i de tidiga åren som vuxen: Psykisk ohälsa, arbetslöshet, missbruk, kriminalitet och biståndsberoende. Det finns nästan inga studier som har förmått sätta en tydlig prislapp på vad ett utanförskap kostar i reda skattepengar. I de uppskattningar som gjorts bland annat i projektet ”Idéer för livet”, nämns summan 10—15 miljoner kronor i snitt per individ utslaget under under ett arbetsliv (18—64 år). Men det är än så länge bara uppskattningar, inga exakta studier, säger Rikard Tordön.

Barnafrid är ett nationellt kunskapscentrum för frågor som rör våld och andra övergrepp mot barn.

Artikeln ”Improved Intelligence, Literacy and Mathematic Skills Following School-Based intervention for Children in Foster Care” publicerades den 24 april i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Psychology.

Studien finns på tidskriftens webbsida: Frontiers in psychology

Den 5 juni 2020 försvarar Rikard Tordön sin doktorsavhandling där den denna studie ingår. 


Kontakt
Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll