Standardiserad vård: längre väntan för vissa

Ambitionen att förenkla och förbättra vården för vissa patientgrupper
förlänger väntetiderna för andra. I allt arbete med vårdlogistik är det viktigt
att se till helheten för att undvika suboptimering och oönskade konsekvenser i verksamheten. Det visar forskning vid LiU.

Sjukhuskorridor. I avhandlingen visas tydliga undanträngningseffekter när standardiserade vårdförlopp införs. Undersökningen gjordes som en kombinerad fallstudie och kvantitativ före-efter-studie. upixa

Undanträngningseffekt

Olle Olsson.Olle Olsson.

I doktorsavhandlingen Managing variation in hospital patient flows undersöker Olle Olsson om så kallade standardiserade vårdförlopp innebär undanträngningseffekter och längre väntetider för patienter med sjukdomar som inte omfattas av den enhetliga vårdmodellen. Risken för sådana effekter har diskuterats under flera år, men det har varit svårt att vetenskapligt kunna belägga att de faktiskt förekommer. 

I avhandlingen visar Olle Olsson i en kvantitativ undersökning att undanträngningseffekter faktiskt existerar och vilka patientgrupper som påverkas av dem.

- Effekten är inte särskilt stor, men ändå tydlig. De patienter som påverkas mest är de som stod närmast i prioriteringsordning och därmed blev förbigångna av patienterna inom det standardiserade vårdförloppet, säger Olle Olsson.

Prioriteringsgrupper

Standardiserade vårdförlopp innebär att alla patienter med en viss sjukdom ska bemötas och behandlas på samma sätt, oavsett vilka de är och var i landet de bor. Modellen infördes ursprungligen för cancersjukdomar men har efter hand införts för flera sjukdomar. Generellt innebär standardiserade vårdförlopp att de patienter som omfattas prioriteras högre än tidigare.

- Det är också ett smidigare arbetssätt och medför flera andra fördelar för vården, säger Olle Olsson som tror att undanträngningseffekterna till viss del kan motverkas.

- Det är inte lätt. Men är man medveten om problemet och tar med det i beskrivningarna av vårdförloppen, är mycket vunnet redan där. Jag tror också det är viktigt att försöka begränsa uppdelningen av patienter i olika prioriteringsgrupper. De genomsnittliga väntetiderna ökar ju fler kategorier vården arbetar med.

Skillnad i bemanning

Avhandlingen består av tre studier vilka genomförts på sjukhusen i Hässleholm, Linköping och Kalmar, där Olle Olsson i dag arbetar som verksamhetsutvecklare. I den första studien jämförs hur förändringar i patientflödet påverkar beläggning och behandlingstider på akutmottagningar respektive vårdavdelningar.

Akutmottagningen påverkas minst, vilket talar för att de är mer flexibla och lättar anpassar verksamheten efter mängden patienter.

- Det kan till exempel bero på skillnader i bemanningen. På en akutmottagning är det ofta mer personal när man vet att det brukar komma många patienter, som efter helgerna, medan den är mer jämnt fördelad på en vårdavdelning.

Decentralisering

I avhandlingens andra studie visar Olle Olsson att åtgärder för att hantera flöden med akutpatienter oftare tas på kliniknivå än på sjukhusnivå. Orsaken är decentraliseringen inom sjukvården, som kan ha många fördelar, men också ökar risken för suboptimering. Detta innebär att åtgärder på en viss nivå kan få oönskade konsekvenser på en annan.

Den kanske viktigaste slutsatsen i forskningen är just behovet av helhetsperspektiv och systemsyn. Grundproblemet är enkelt att formulera men svårt att lösa: hur fördelar och prioriterar sjukvården alla patienter med olika behov och sjukdomar?

- Det är en generell lärdom av mina tre studier, säger Olle Olsson och tillägger apropå tänkbara lösningar.

- Jag tror inte att mer centralstyrning hjälper. Vårdens utveckling kräver decentralisering och oavsett vilken organisation du väljer kommer det finnas utmaningar. Det finns ingen universallösning. Däremot behövs det planer, metoder och stöd uppifrån för att kunna hantera de här problemen.

Läs avhandlingen Visa/dölj innehåll

Läs mer om forskningsområdet Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU Visa/dölj innehåll