Här är Marie Löfs populärvetenskapliga sammanfattning av projektet, den prospektiva kohortstudien FUNKID, som 2021 tilldelades 500 000 kronor per år i två år från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning:
Bakgrund: Övervikt och fetma hos barn är ett folkhälsoproblem globalt liksom Fetma består ofta i vuxen ålder och ökar risken för hjärtkärlsjukdom, diabetes och psykisk ohälsa. Nuvarande evidens tyder på att faktorer redan tidigt i livet är viktiga utveckla övervikt, fetma och kardiovaskulär sjukdom men de bygger på ospecifika otillförlitliga mått på kroppssammansättning. Det är också okänt hur fysisk aktivitet under barndom påverkar kardiometabol hälsa (bland annat hjärtsjukdomar och diabetes) i senare barndom.
Syfte: Att undersöka samband mellan faktorer under a) fosterlivet (mammans insulinresistens) b) spädbarnstiden (kroppsfetthalt) c) tidig barndom (kroppsfetthalt aktivitet och kost vid 4,5 år) och kardiometabol hälsa i senare barndom (vid 9,5 år).
Studiedesign: I det här projektet analyseras data som insamlats vid uppföljningen barn i den prospektiva kohortstudien FUNKID vid 9,5 års ålder: kroppssammansättning (BodPod), fysisk aktivitet, sömn och stillasittande (accelerometrar), kostintag (webbaserat frågeformulär), kondition och muskelstyrka, samt glukos, insulin och lipider (blodprover) har även mammans och barnets kroppsfetthalt vid 1 och 12 veckas ålder liksom livsstilsfaktorer och kroppsfetthalt vid 4,5 års ålder.
Relevans: Projektet kommer att undersöka viktiga kunskapsluckor om hur faktorer i fosterlivet, spädbarnstid och tidig barndom (4,5 år) påverkar kroppssammansättning kardiometabol hälsa i senare barndom (9,5 år). Resultaten kommer kunna ge ett underlag för preventiva insatser för att motverka övervikt och fetma. Detta är mycket eftersom övervikt och fetma ofta kvarstår upp i vuxen ålder och ökar risken för hjärtkärlsjukdom, vilket även är förenat med stora kostnader för samhället.
Bakgrund: Övervikt och fetma hos barn är ett folkhälsoproblem globalt liksom Fetma består ofta i vuxen ålder och ökar risken för hjärtkärlsjukdom, diabetes och psykisk ohälsa. Nuvarande evidens tyder på att faktorer redan tidigt i livet är viktiga utveckla övervikt, fetma och kardiovaskulär sjukdom men de bygger på ospecifika otillförlitliga mått på kroppssammansättning. Det är också okänt hur fysisk aktivitet under barndom påverkar kardiometabol hälsa (bland annat hjärtsjukdomar och diabetes) i senare barndom.
Syfte: Att undersöka samband mellan faktorer under a) fosterlivet (mammans insulinresistens) b) spädbarnstiden (kroppsfetthalt) c) tidig barndom (kroppsfetthalt aktivitet och kost vid 4,5 år) och kardiometabol hälsa i senare barndom (vid 9,5 år).
Studiedesign: I det här projektet analyseras data som insamlats vid uppföljningen barn i den prospektiva kohortstudien FUNKID vid 9,5 års ålder: kroppssammansättning (BodPod), fysisk aktivitet, sömn och stillasittande (accelerometrar), kostintag (webbaserat frågeformulär), kondition och muskelstyrka, samt glukos, insulin och lipider (blodprover) har även mammans och barnets kroppsfetthalt vid 1 och 12 veckas ålder liksom livsstilsfaktorer och kroppsfetthalt vid 4,5 års ålder.
Relevans: Projektet kommer att undersöka viktiga kunskapsluckor om hur faktorer i fosterlivet, spädbarnstid och tidig barndom (4,5 år) påverkar kroppssammansättning kardiometabol hälsa i senare barndom (9,5 år). Resultaten kommer kunna ge ett underlag för preventiva insatser för att motverka övervikt och fetma. Detta är mycket eftersom övervikt och fetma ofta kvarstår upp i vuxen ålder och ökar risken för hjärtkärlsjukdom, vilket även är förenat med stora kostnader för samhället.
