Stor potential spara energi i aluminiumindustrin

Svensk aluminiumindustri skulle kunna spara stora mängder energi och minska utsläppen av växthusgaser kraftigt. Det finns starka drivkrafter för detta, men även betydande hinder. Det visar en ny doktorsavhandling vid LiU.

Joakim Haraldsson. Joakim Haraldsson utanför A-huset på Campus Valla. Efter disputationen hoppas han fortsätta som forskare på LiU. Foto: Mikael Sönne

Mycket energikrävande

För att framställa ett ton aluminium från malm krävs cirka 10 000 kWh fossila bränslen och nästan 20 000 kWh elkraft. Den energikrävande processen har stor klimatpåverkan och utsläppen av växthusgaser kommer både från energianvändningen i sig och från tillverkningsprocessen. Att energieffektivisera produktionen är viktigt både för miljön och för företagens konkurrenskraft genom sänkta kostnader.

I doktorsavhandlingen Improved Energy Efficiency in the Aluminium Industry and its Supply Chains undersöker Joakim Haraldsson hur detta kan gå till. Hur kan tillverkarna minska energianvändningen, vilka drivkrafter finns för detta och vilka hinder?

Aluminiumprofiler på Gränges i Finspång. Foto: Gränges

Först och främst: potentialen är stor. Beräkningar i avhandlingen visar att företagen i den svenska aluminiumindustrin – producenter, valsverk och profilpressare - tillsammans kan spara 126–185 GWh årligen, 5–7,5 procent av den totala användningen. Det motsvarar energianvändningen i 6000–9000 eluppvärmda villor under ett år.

För svenska aluminiumgjuterier är besparingspotentialen 8–15 GWh eller 11–21 procent av den totala energianvändningen.

Betydande belopp

- Hur mycket pengar företagen kan spara beror förstås på energipriserna, och är svårt att beräkna. Men med ett pris på en krona/kWh blir det mellan 100 och 200 miljoner kronor. Sen kanske industrierna betalar mindre än så, men oavsett vilket handlar det om väldigt mycket pengar, säger Joakim Haraldsson.

Möjligheterna att spara energi är många. Användning av sekundärt aluminium och smält processkrot kan minska energiåtgången med så mycket som 95 procent. Dock kan dessa kvaliteter inte användas för alla produkter. Inom företagen är energikartläggningar viktiga och inom en försörjningskedja kan kommunikation och samarbete mellan bolagen optimera den totala energianvändningen. Två exempel är betydelsen av att optimera transporter och att produkter redan från början designas för att vara energisnåla både i produktionen och när de används.

Bara några dagar kvar till disputationen. Campusområdet är nästan tomt under LiU:s distansläge.

Ny teknik kan också innebära energieffektiviseringar. Men då gäller det att se upp. Vissa tekniska lösningar kan sänka energianvändningen, men ändå öka utsläppen av växthusgaser. Ett grundproblem är att mycket av den nya tekniken fortfarande är under utveckling eller till och med på forskningsnivå.

- I de flesta fall blir det en förbättring totalt sett. Men det finns exempel där utsläppen från energianvändningen visserligen minskar, men istället ökar mer från tillverkningen. Och det är förstås inte meningen, säger Joakim Haraldsson.

Drivkrafter och hinder

De hinder som företagen upplever som viktigast i sitt arbete med energieffektivisering är risker och kostnader för produktionsstörningar i samband med införandet av ny teknik, komplexa produktionsprocesser och teknik som inte är applicerbar i det enskilda företaget.

Drivkrafter å andra sidan är sänkta kostnader och stärkt konkurrenskraft, krav från myndigheter samt kunskap, kultur och strategi i det enskilda företaget. Energikartläggningar och information från teknikleverantörer har också betydelse. Vidare kan krav från kunder spela stor roll, även om Joakim Haraldsson ser ett problem där.

- Som kund kan det vara svårt att kräva att ett företag energieffektiviserar, betydligt svårare än att till exempel köpa ”grön el”. Hur vet man vad som är rimliga krav att ställa när det gäller energieffektivisering? En lösning kan vara att kräva att företagen inför energiledningssystem för att få dem att jobba mer aktivt med energieffektivisering, säger han.

I avhandlingen har Joakim Haraldsson gjort litteraturstudier och arbetat med fokusgrupper och enkäter. Han har också gjort beräkningarna av hur möjliga effektiviseringar påverkar till exempel växthusgasutsläpp.

Läs mer om LiU:s forskning
Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll