30 juli 2021

Debatten om elitidrottares mentala hälsa är viktig. Stigmat kring psykisk ohälsa måste minska och alla ska få hjälp för att kunna vara friska. Men det är också viktigt att definiera begreppen – vad är sjukdom och vad är fullt normala reaktioner?

Carolina Lundqvist.
Intervju på Teams från hotellrummet i Tokyo.

Inte förvånad

Det säger Carolina Lundqvist, docent i idrottsvetenskap vid LiU och sedan närmare tio år prestationspsykolog i Sveriges Olympiska kommitté, SOK. Just nu är hon på plats i Tokyo för att stötta de svenska idrottare som ställer upp i olympiska spelen.

Carolina Lundqvist.Carolina Lundqvist. Foto Jonas Ekströmer/TT

Under OS har debatten om elitidrottares psykiska hälsa blivit intensiv. Detta sedan både den japanska tennisspelaren Naomi Osaka och amerikanska gymnastikstjärnan Simone Biles öppet berättat hur dåligt de mått inför och under tävlingarna. I den svenska truppen har mountainbikeåkaren Jenny Rissved, guldmedaljör i förra OS men längre ner i resultatlistan nu, talat ut om sina problem.

- Av etiska skäl kan jag aldrig uttala mig om enskilda idrottare. Men jag kan inte säga att jag är överraskad över att det här lyfts fram extra just nu. Det är i linje med en allmän utveckling där det blivit mer accepterat att tala om psykisk hälsa och ohälsa. I OS-byn ser man den här gången dekaler lite här och där om att mental hälsa är lika viktig som fysisk hälsa, säger Carolina Lundqvist.

Vad tycker du om debatten?

- Det är jättebra att stigmat kring mental hälsa minskar. Det är viktigt att man känner att det är accepterat att kunna berätta om sitt mående och be om stöd.

- Sen tycker jag också att vi ska fundera lite över termer som ”psykisk ohälsa”. Det är ett luddigt paraplybegrepp som används för väldigt mycket. Men vad är egentligen klinisk problematik, vad är belastande men normala reaktioner på livshändelser och vad är fullt normala reaktioner i extrema idrottssituationer? Att vara jättenervös just inför en OS-final är till exempel fullt naturligt, och det är nog få elitidrottare som inte känner så.

Hälsa och prestation

I sitt eget arbete följer Carolina Lundqvist ofta elitidrottarna under lång tid. Insatserna utgår från varje individs behov. Vissa behöver mest hjälp med att maximera sina prestationer, medan andra behöver mer långsiktigt stöd för att satsningen på elitidrott ska bli hållbar. Då handlar det ofta om att hitta en vettig balans mellan träning och tävling och andra delar av livet.

Att få ihop pusslet i elitidrottslivet är viktigt för att individen både ska prestera bra och känna välbefinnande. 

- Där försöker jag arbeta förebyggande och ge idrottarna verktyg för att de ska fortsätta må bra. Det kan röra sig om relativt enkla saker som att bli bra på problemlösning, lära sig prioritering och tidsplanering och planera in återhämtning. Det kan också vara att lära sig om hur sömn fungerar och hur man gör för att sova bra. Helt enkelt att man tar hand om sig själv.

OS en bubbla

Carolina Lundqvist arbetar just nu ungefär halvtid på LiU och halvtid för SOK. OS i Tokyo är hennes tredje OS där hon är med på plats.

För oss som aldrig varit på ett OS: Hur är det?

- Det som framför allt gör det speciellt är att alla deltagare från olika idrotter samlas och bor ihop tillsammans i OS-byn. Sen vet alla om att det är en väldigt speciell tävling som bara går vart fjärde år. Det gör också den mediala uppmärksamheten väldigt stor.

- Sen är OS den här gången också speciellt på grund av pandemin. Det är dagliga covid-tester och vi får inte röra oss utanför "OS-bubblan" över huvud taget. 

Senaste nytt från LiU

En man i kostym håller en grön växt i handen.

LiU med i megastudie om klimatbeteende

Vilket är bästa sättet att få oss människor att bete oss mer klimatvänligt? Forskare vid Linköpings universitet och Karolinska institutet har bidragit till en världsomspännande studie för att ta reda på det.

LiU-flaggor framför Kårallen på Campus Valla.

Distanskurser ökar mest när antagningen till hösten är klar

Det första antagningsbeskedet är här. LiU fortsätter att locka studenter och framför allt antagningen till fristående kurser och utbildningar på distans har ökat sedan tidigare år.

Möjligt att förutse nervskador av cancerbehandling

Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid LiU utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen.