Tidig upptäckt av våld är avgörande

Genom att skapa en trygg och öppen miljö kan barn känna sig säkra att berätta om sina upplevelser och det är av vikt att pedagogerna har kunskap om hur de ska upptäcka, bemöta och agera när de misstänker att ett barn far illa.

— Nästan alla barn i Sverige går i förskolan och att rikta sig mot just den verksamheten ger därför mycket goda chanser att nå nästan alla barn, berättar Ann-Charlotte Münger, lektor och docent på Barnafrid.

En utbildning av och för pedagoger

Våren 2021 inledde Barnafrid ett samarbete med förskoleverksamheten i Haninge kommun för att implementera Barnafrids webbutbildning Basprogram om våld mot barn och unga i förskoleverksamheten. Där framkom behovet av att tydligare anpassa basprogrammet utifrån förskolans behov.

— Basprogrammet var helt enkelt inte anpassat till den här verksamheten. Programmet är brett och har fokus på mer övergripande frågor om våld, medan förskolan är i behov av kunskap som utgår från pedagogernas arbete och utmanande situationer i vardagen. Därför arbetade vi fram ett så kallat gruppspår till basprogrammet riktat mot förskolan. Gruppspåret är en utbildning som genomförs i den egna arbetsgruppen och bygger på ett kollegialt lärande, berättar Ann-Charlotte Münger, docent och lektor på Barnafrid.

Pedagogerna i Haninge kommun har, förutom att identifiera vad pedagoger behöver ha för kunskap, hämtat dilemman och situationer från sina egna verksamheter. Dessa har sedan legat till grund för scenarier och övningar som används i utbildningen.

Om våld och kränkningar på förskolan

Efter att runt 1 000 pedagoger i Haninge kommun genomfört utbildningen identifierades ett behov av ytterligare ett tema för diskussion och samtal; när barn blir utsatta för våld, sexuella övergrepp, kränkningar och mobbning på förskolan, av andra barn eller av personal.

Den 12 april lanserades sedan utbildningen nationellt.

Ett komplext och utmanande ämne

En av Sveriges kommuner som har valt att genomföra gruppspår förskola för förskolepersonal i sin kommun är Filipstad.

— En av anledningarna till att vi har valt att genomföra utbildningen i vår kommun var att materialet är riktat mot förskolan vilket gjorde att vi direkt kunde koppla det till behov som finns i vår verksamhet. Våld i nära relationer är komplext och utmanande för pedagogerna men genom materialet hoppas vi kunna öka pedagogernas kunskaper i att stärka det förebyggande arbetet med att våga se och agera, säger Åsa Iversen, rektor Filipstads kommun.

Efter behov och förutsättningar

Verksamheterna kan själva lägga upp innehållet i utbildningarna. De kan välja om de gör det som en lång utbildning under en heldag, eller som flera träffar under exempelvis ett antal arbetsplatsträffar. Utbildningsledaren lägger själv upp arbetet utifrån just sin verksamhets behov och förutsättningar. I Filipstad har de valt att genomföra utbildningen arbetslagsvis för att alla ska känna sig trygga och komma till tals. För att ska bli tillgängligt för arbetslaget har de sedan valt att dela ut en pärm med alla teman efter avslutad utbildning.

— En utmaning för oss har varit att frigöra tid för arbetslagen så att utbildningen inte drar ut på tiden. I planeringen för vårterminen kommer vi att prova halvdagar i stället för flera korta träffar, då får vi möjlighet att hinna två moduler per träff, säger Caroline Buisson, utbildningsledare i Filipstads kommun.

I Filipstad har feedback visat att pedagogerna har uppskattat att det är ett verksamhetsnära innehåll och att de har haft möjlighet att dela erfarenheter och kunskap med varandra. Någon lyfter fram att hen har fått en annan förståelse för våld och att försummelse också är en typ av våld.

Filipstad ger några råd för de kommuner som också vill genomföra gruppspåret.

• Planera in arbetet för genomförande av både material och utbildningen. Hos oss har utbildningsledare och rektor tillsammans planerat in arbetet utifrån behov.
• Utbildningsledaren har kontakt med en rektor för återkoppling och vidare planering.
• Viktigt att utbildningsledaren/utbildningsledarna går igenom materialet och tar hjälp av varandra.
• Vi har genomfört utbildningen i små grupper och ser att det skapar trygghet i ett svårt och tungt ämne.

— Det vi arbetar med nu är hur vi ska följa upp det förebyggande arbetet i till exempel likabehandlingsplaner, på arbetsplatsträffar eller andra gemensamma möten. Vi behöver säkerställa uppföljningen genom att tydliggöra den i årshjulet, Åsa Iversen, rektor Filipstads kommun.

Ständig utveckling

Under hösten kompletterades utbildningen med ett nytt tema; Liten och trygg. Liten och trygg är ett verktyg som Brottsoffermyndigheten har tagit fram och som innehåller pedagogiska övningar om känslor och rättigheter, att använda vid lek, samtal och skapande tillsammans med barnen. Övningarna hjälper barnen att sätta ord på känslor, lära sig om sina rättigheter och om kroppsgränser. På så sätt kan förskolan hjälpa barnen att nu eller senare i livet berätta om utsatthet.

— Så här långt kan vi konstatera att utbildningen har fallit väl ut. Resultat från Haninge men också andra kommuner visar att efter genomförd utbildning har förskolepersonalen fått ökad kunskap och kompetens om att upptäcka och stödja barn som på olika sätt lever i utsatthet. Förutom baslinjemätningar har vi siffror på att antal orosanmälningar mer än fördubblat under och efter genomförd utbildning. Det är en trend som verkar hålla i sig, säger Ann-Charlotte Münger.


Barnafrid kommer att följa flera kommuner och andra former av förskoleverksamheter framöver för att kunna utvärdera hur gruppspår förskola kan fortsätta utvecklas och anpassas efter pedagogernas vardag. Tidig upptäckt av våld är avgörande för att skydda barn, och här har förskolan en viktig roll.